Bokföringsprogram och andra ekonomiprogram för småföretagare, revisorer och redovisningsbyråer Smarta bokföringsprogram och ekonomiprogram
   
 

Hem

Bokföringsprogram
Faktureringsprogram
Ekonomiprogram
Löneprogram
Fakturahantering
Webbrapporter
Böcker
Kurser

Boka gratis webbdemo
Prova gratis
Beställ info

Nyheter
Ekonominyheter
Användarsidor
Prislista

Kontakt
Support
Demofilmer

Företaget
Press
Länkar
Lediga tjänster

  

 

 
Ring vår kundtjänst

046-320 220

Support: 046-320 224
Lönesupport: 046-320 227

kundtjanst@edison.se
support@edison.se

Vår officiella sida på Facebook   Vår officiella sida på YouTube   Vår officiella sida på LinkedIn   Vår officiella sida på Google+   Vår officiella sida på Twitter

 


Edison Solutions AB – Bokföringsprogram, faktureringsprogram och löneprogram
Edison Solutions AB
Box 198
221 00 Lund

Åldermansgatan 10
227 64 Lund

Org.nr: 556334-3689

Fakturor till:
Edison Solutions AB
Kund-id: POL6010
FE 549
105 69 Stockholm

 

Edisons ekonominyheter

Blandade nyheter om redovisning, beskattning och företagande.

Ändrade socialavgifter för unga

 2015-02-18

Ändrade socialavgifter för unga

Riksdagen har tidigare beslutat att regeringen ska åter­komma med förslag om en ytter­ligare sänkning av social­avgifterna för ungdomar under 23 år och slopad ned­sättning för personer som fyllt 25 år. Regeringen har nu över­lämnat en proposi­tion till riks­dagen med förslag i enlig­het med riksdags­beslutet.

Förslaget innebär att för personer under 23 år ska endast 10,21 procent ålders­pensions­avgift betalas. Personer som fyllt 25 år får inte längre minskade social­avgifter, medan de mellan 23 och 25 år får samma ned­sättning som i dag.

Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2015.

Läs mer »

Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande

 2015-02-18

Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande

Finansdepartementet har remitterat en prome­moria med förslag om slopad avdrags­rätt för privat pensions­sparande från och med 2016. I budget­proposi­tionen för 2015 sänktes den fasta delen av avdraget för privat pensions­sparande från 12 000 kronor per år till 1 800 kronor. Samtidigt aviserade regeringen att pensions­spar­avdraget bör slopas helt från och med 2016.

I promemorian före­slås därför att rätten att göra avdrag för premier för pensions­försäkring och inbetalningar på pensions­spar­konton (pensions­spar­avdrag) med ett fast belopp om 1 800 kronor per år ska slopas. Enligt förslaget ska dock anställda som helt saknar pensions­rätt i anställning eller skatt­skyldiga som har inkomst av aktiv närings­verksamhet även fortsättnings­vis kunna göra avdrag.

För att förenkla möjlig­heterna att avveckla små sparanden före­slås i promemorian att belopps­gränsen för åter­köp av pensions­försäkring och för­tida avslut av pensions­spar­konto utan Skatte­verkets med­givande ska höjas till ett pris­bas­belopp.

Lag­ändringarna före­slås träda i kraft den 1 januari 2016.

Läs mer »

Utökad granskning av 3:12-reglerna

 2015-02-18

Utökad granskning av 3:12-reglerna

Regeringen har beslutat att utöka upp­draget kring utredningen om över­syn av beskattning vid ägar­skiften i fåmans­företag. Den ursprungliga utredningen var tänkt att kart­lägga och analysera den fem­åriga karens­regeln i inkomst­skatte­lagen och analysera om en neutral beskattning ska göras vid ägar­skiften inom respektive utom när­stående­kretsen.

Den 15 januari 2015 beslutade regeringen att upp­draget skulle ändras och tiden förlängas. Det huvud­sakliga syftet med direktivet, för­utom en över­syn av beskattning vid ägar­skiften i fåmans­företag, är möjlig­heterna till inkomst­omvandling i 3:12-reglerna. Grunden i nuvarande regler är att inkomsterna från fåmans­företag ska beskattas i både inkomst­slaget tjänst och kapital. Uppdraget ska redovisas i sin helhet den 1 september 2016.

Det står i direktivet att utredningen ska lämna förslag till de förändringar av 3:12-reglerna som man tycker är lämpliga för att begränsa skatte­mässig inkomst­omvandling. En utgångs­punkt för upp­draget är enligt regeringen att de förslag som utredningen lämnar samman­taget inte ska med­föra minskade utan ökade skatte­intäkter.

Enligt en bedömning från Grant Thornton verkar regeringen anse att nuvarande regler har blivit för bra för fåmans­företagare, vilket leder till en inkomst­omvandling från inkomst­slaget tjänst till kapital. De ser en risk att utredningen kommer med förslag som leder till lägre gräns­belopp och/eller en högre skatte­sats för inkomster som beskattas inom gräns­beloppet.

Läs mer »

Negativ reporänta och köp av statsobligationer

 2015-02-18

Negativ reporänta och köp av statsobligationer

Riksbanken sänker repo­räntan till -0,10 procent, köper stats­obligationer för 10 miljarder och har bered­skap att snabbt göra mer.

Det finns tecken på att den under­liggande inflationen har bottnat men om­världen är nu mer osäker och det ökar risken för att inflationen inte stiger till­räckligt snabbt. Riks­bankens direktion har därför beslutat att göra penning­politiken mer expansiv genom att sänka repo­räntan med 0,10 procent­enheter till -0,10 procent (negativ ränta) och justera ner ränte­banan något. Samtidigt åter­ställs räntorna på de fin­justerande transak­tionerna i Riks­bankens ränte­styrnings­system till repo­räntan +/- 0,10 procent­enheter.

Riksbanken kommer dess­utom att köpa stats­obligationer för 10 miljarder kronor. Dessa åtgärder och bered­skapen att snabbt göra mer under­stryker att Riks­banken värnar inflations­målets roll som nominellt ankare för pris- och löne­bildningen.

Läs mer »

Skattekonsekvenser av negativ reporänta

 2015-02-18

Skattekonsekvenser av negativ reporänta

Skatteverkets har i ett ställnings­tagande besvarat frågor om negativ ränta på inlånings­konto samt investerings­spar­konto.

Om en bank väljer att ta ut en avgift (negativ ränta) av en kund för dennes inlånings­konto anser Skatte­verket att denna avgift inte är avdrags­gill.

Skatte­verket anser vidare att schablon­intäkten på ett investerings­spar­konto och avkastnings­skatten på en kapital­försäkring blir noll kronor om stats­låne­räntan skulle vara negativ den 30 november året innan inkomst­året.

Läs mer »

Ny EU-moms hotar småföretag

 2015-02-18

Ny EU-moms hotar småföretag

En hel rad små svenska it-företag kommer att få svårt att överleva på grund av nya EU-moms­regler. Många företag vet inte ens om det, menar Anders Ydstedt, som driver företaget Rymdweb. “För vår del inne­bär för­ändringen att vi tvingas tacka nej till alla privat­kunder från andra EU-länder än Sverige”, säger han.

Den 1 januari 2015 infördes nya moms­regler för digitala tjänster inom EU som inne­bär att företag som säljer appar, spel, e-böcker eller andra tjänster online till privat­personer måste se till så att momsen betalas in i det land där kunden bor, och inte som tidigare där företaget har sitt huvud­säte. Alla som säljer sådana tjänster blir tvungna att ta reda på varifrån kunderna kommer och administrera detta. Det spelar ingen roll om det bara handlar om några enstaka recept, foton eller låtar, proceduren gäller alla. Företag som säljer via marknads­platser som iTunes med flera behöver dock inte hantera detta själva, det gör handels­platsen.

Förutom att företagen måste hålla koll på aktuella moms­satser i varje land så måste företagen kunna styrka samtliga kunders hem­vist genom minst två verifikationer. Dessutom måste upp­gifterna lagras i tio år för bokföringens skull. Administra­tionen riskerar att bli över­mäktig för många små it-företag.

Rymdweb, som säljer domän­namn och har kunder över hela världen, är ett av företagen som drabbas. De funderar nu på att tacka nej till samtliga privat­kunder från andra EU-länder än Sverige.

– Administra­tionen blir för tung. Vi vet ju sällan mycket mer om våra kunder än att de vill ha en domän. Vi skulle behöva lägga till 17 rader i våra system för att klara av kraven. Det är ungefär som att en kiosk­ägare helt plötsligt skulle tvingas kräva legitima­tion och en massa person­uppgifter från alla kunder som köper glass, säger Anders Ydstedt, delägare i Rymdweb.

Läs mer »

Sex av tio regeländringar tar inte hänsyn till företag

 2015-02-18

Sex av tio regeländringar tar inte hänsyn till företag

Regelrådet har presenterat sin rapport om hur konse­kvenserna för företag utreds när nya regler skapas. I endast 39 procent av förslagen har de utretts i till­räcklig omfattning, skriver tre ledamöter i rådet i en debatt­artikel på di.se.

Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende gransknings­organ. En av rådets viktigaste uppgifter är att granska om konse­kvenserna för företag är till­räcklig utredda vid förslag till nya eller ändrade regler.

Efter sex års verksam­het som en statlig kommitté konstaterar Regel­rådet att utvecklingen inte har gått i önskvärd riktning. I endast 39 procent av förslagen till nya eller ändrade regler har konse­kvenserna för företag utretts i till­räcklig om­fattning. Därmed riskeras att reglers negativa effekter för företag under­skattas och att företagens kostnader blir onödigt höga.

Trots insatser i form av Regel­rådets yttranden, årliga rapporter till regeringen, utbildningar och stöd till regel­givare samt andra kommunika­tions­insatser har rådet inte kunnat se ett för­bättrat resultat. Kraft­tag krävs för att ändra utvecklingen. I slut­rapporten lämnar Regel­rådet tre konkreta rekommenda­tioner till regeringen, bl.a. att införa en stopp­funktion med obliga­torisk åter­remittering till Regel­rådet vid under­känd konsekvens­utredning.

Läs mer »

Detta granskar Skatteverket i årets kontroller

 2015-02-18

Detta granskar Skatteverket i årets kontroller

I år kommer Skatte­verket att särskilt granska tjänster med kontant­handel, vård­företag, gräns­över­skridande handel samt rot- och rut­arbete i vissa branscher.

– Vi ser i våra under­sökningar att för­troendet för skatte­systemet är högt. Att det finns en bred vilja att göra rätt för sig är grunden för att skatte­systemet fungerar. Men vi vet också att vi behöver en aktiv kontroll riktad mot de som av olika skäl inte betalar rätt skatt, säger Ingemar Hansson, general­direktör på Skatte­verket.

Läs mer »

Slopad skattereduktion för gåvor

 2015-02-18

Finans­departementet föreslår att skatte­reduktionen för gåvor till ideell verksamhet slopas.

I budget­propositionen för 2015 aviserade regeringen att skatte­reduktionen för gåvor till ideell verksam­het bör slopas från och med 2016. I en promemoria som nu skickats ut på remiss före­slås därför att skatte­reduktionen för gåvor och därmed också Skatte­verkets hantering med god­kännande av gåvo­mottagare ska slopas. Lag­ändringarna före­slås träda i kraft den 1 januari 2016.

Läs mer »

Skatteverket vill skärpa kraven på kassaregister

 2015-02-18

Skatteverket vill skärpa kraven på kassaregister

På uppdrag av regeringen har Skatte­verket utrett om utländska närings­idkare som inte har fast drift­ställe i Sverige bör omfattas av skyldig­heten att använda kassa­register.

Skatteverket hem­ställer att regeringen vidtar åtgärder för att ändra bestäm­melserna i skatte­förfarande­lagen så att även sådana utländska närings­idkare omfattas av kassa­register­skyldighet.

Skatte­verket hem­ställer även att undan­taget från kassa­register­skyldiget vid distans­avtal inskränks samt att utlämning av vara eller utförande av tjänst mot värde­bevis som en närings­idkare själv har ställt ut ska registreras i kassa­register.

Läs mer »

1,2 mdr till innovativa företag

 2015-02-18

1,2 mdr till innovativa företag

Almi lanserar ett nytt Tillväxt­lån för innova­tiva företag. Under en två­års­period kommer Almi att kunna låna ut 1,2 miljarder kronor till innova­tiva företag över hela Sverige. Tillväxt­lånet möjlig­görs genom ett garanti­avtal mellan Europeiska Investerings­fonden och Almi Företags­partner AB.

– Sverige blir nu ett av de första länderna i EU som har skrivit avtal med EIF om en garanti för det nya tillväxt­lånet till innova­tiva företag. Det betyder mycket för företagens möjlighet att expandera och ny­anställa. Sverige ska ha lägst arbets­lös­het i EU år 2020, och i det arbetet är de innova­tiva företagen oerhört viktiga, säger Mikael Damberg, närings- och innovations­minister.

Läs mer »

Aktiebolag får 559 i början av organisationsnumret

 2015-02-18

Fram till nu har nybildade aktie­bolag fått organisations­nummer som startar med 556. Dessa nummer­serier är nu slut och därför kommer aktie­bolag som startas från och med den 12 januari 2015 att få ett organisations­nummer som startar med 559.

Om du vill kontrollera om ett organisations­nummer finns registrerat kan du använda tjänsterna Närings­livs­registret och Sök Företags­fakta på Bolags­verkets webb­plats.

Läs mer »

Beräkna förmånsvärdet på din bil

 2015-02-18

Beräkna förmånsvärdet på din bil

Nu kan du räkna ut ditt bil­förmåns­värde för inkomst­året 2015. I Skatte­verkets e-tjänst kan du söka din bil antingen via bil­märket eller via modell­koden som finns i Skatte­verkets bil­listor.

Läs mer »

Här är Sveriges nya sedlar och mynt

 2015-02-18

Här är Sveriges nya sedlar och mynt

Riksbanken har visat upp Sveriges nya sedlar och mynt som kommer ut under 2015 och 2016. De har ett helt nytt utseende och det blir en ny valör: en 200-kronors­sedel. Senast Sverige fick en ny sedel­serie var för 30 år sedan. Dess­utom kommer en 2-krona att ges ut igen, för första gången sedan 1971. För första gången i svensk modern historia byts alla sedlar och mynt, utom 10-kronan.

De nya sedlarna är mindre än de nuvarande och har helt nya motiv. På framsidan finns några av Sveriges mest fram­trädande kultur­personlig­heter under 1900-talet. På bak­sidan finns natur- och miljö­motiv som har anknytning till personerna. Sedlarna har nya säker­hets­detaljer som ger ett bättre skydd mot för­falskningar. Det nya är att man ska vicka på sedeln för att kontrollera att den är äkta. Då finns bilder som skiftar färg och bilder som rör sig och växlar motiv.

De nya mynten blir mindre och väger hälften av de nuvarande. Dess­utom är de helt nickel­fria.

Fyra av de nya sedlarna, med valärerna 20, 50, 200 och 1 000, kommer i oktober i år. De resterande två, med valörerna 100 och 500, samt mynten med valörerna 1, 2 och 5 kommer i oktober 2016. De gamla sedlarna och mynten blir ogiltiga nio månader efter att de nya släppts, den 30 juni 2016 respektive den 30 juni 2017.

Läs mer »

Alliansens budget gäller nästa år

 2014-12-17

Alliansens budgetförslag gäller nästa år

Riksdagen har beslutat att Alliansens budget­förslag ska gälla för 2015 istället för regeringens förslag till budget. Det inne­bär färre skatte­ändringar än vad regeringen föreslog.

Bland regel­ändringar som ändå genom­förs nästa år finns sänkt avdrags­rätt för pensions­sparande och höjning av vissa punkt­skatter, exempel­vis på alkohol och tobak.

Nedan är några av regeringens förslag som inte kommer att genom­föras:

  • avtrappat jobb­skatte­avdrag,
  • förändrad skatt för pensio­närer,
  • begränsad upp­räkning av skikt­gränsen för statlig inkomst­skatt,
  • löne­skatt för äldre,
  • slopad ned­sättning av social­avgifter för unga,
  • slopad skatte­reduktion för läx­hjälp,
  • slopat avdrag för förvaltnings­avgifter,
  • höjd skatt på termisk effekt i kärn­krafts­reaktorer,
  • höjd skatt på natur­grus,
  • höjd skatt på bekämpnings­medel.

Läs mer »

Vad händer vid årskiftet?

 2014-12-17

Som följd av att Alliansens budget­motion vann majoritet i riks­dagen kan man fråga sig vad som gäller fr.o.m. den 1 januari 2015. Ernst & Young har på sin webb­plats samman­fattat vad som kan bedömas bli följden av detta, i fråga om skatter och avgifter.

Läs mer »

Tips till fåmansföretagaren inför årsskiftet

 2014-12-17

För dig som är fåmans­företagare har Grant Thornton samman­ställt ett antal tips inför 2015.

Läs mer »

Nu kan du förhandsbeställa Rätt-böckerna 2015

 2014-12-17

Nu kan du förhandsbeställa Rätt-böckerna 2015

Nu kan du beställa 2015 års utgåvor av de populära böckerna i Rätt-serien – Redovisa Rätt, Rätt Moms, Rätt Lön och Rätt Arbetsrätt. Böckerna säljs även i prisvärda paket för olika behov.

Böckerna levereras så snart de kommit till förlaget, beräknat till slutet av januari 2015.

Läs mer »

Fyll i sjuklönekostnader i arbetsgivardeklarationen

 2014-12-17

Fyll i sjuklönekostnader i arbetsgivardeklarationen

Från och med nästa år ska du ansöka om ersättning för dina anställdas sjuk­löne­kostnader via arbets­givar­deklarationen. Första gången blir i februari 2015 i arbets­givar­deklarationen för januari månad samma år. Skatte­verket meddelar sedan Försäkrings­kassan om dina sjuk­löne­kostnader och löne­kostnader.

I januari 2016 kommer Försäkrings­kassan att samman­ställa de uppgifter du har lämnat till Skatte­verket för att beräkna om du får till­baka pengar för 2015. Du som ska få till­baka pengar får dem under första halvåret 2016. Ersättningen sätts in på skatte­kontot.

Läs mer »

Nya regler för rot- och rututbetalningar

 2014-12-17

Fler uppgifter krävs för rot- och rututbetalning

Riksdagen har beslutat om nya regler för dig som utför rot- och rut­arbete. Från och med den 1 april 2015 ska du lämna in ansökan om utbetalning av rot- och rut­arbete elektroniskt. Dess­utom behöver din ansökan inne­hålla något fler uppgifter än idag.

– Vi vill att det ska bli rätt från början. Att få in mer upp­gifter direkt vid begäran om utbetalning kommer att under­lätta vårt arbete när vi ska kontrol­lera att allt stämmer, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert vid Skatte­verket.

Du registrerar din ansökan i Skatte­verkets e-tjänst Rot och rut där dina uppgifter kontrolleras omedel­bart så att din ansökan blir komplett och rätt summerad. Därmed får du en snabbare hand­läggnings­tid och utbetalning kan göras fortare än om du lämnar in ansökan via blankett. Tjänsten kräver svensk e-legitimation.

Enligt den nya lagen kommer du att behöva lämna in nya uppgifter som:

  • antalet arbetade timmar,
  • materialkostnader,
  • övriga kostnader för annat än hus­hålls­arbete och material samt
  • vilken typ av arbete du har utfört.

Om du nyligen har startat din verksam­het och inte har möjlig­het att redovisa elektroniskt, kanske det finns skäl för dig att bli befriad från att lämna ansökan via e-tjänsten. Du kommer att kunna ansöka om befrielse under högst sex månader senast den 30 april 2015.

Lagen gäller från och med den 1 januari 2015 och ska tillämpas på arbeten som betalas från och med den 1 april 2015.

Läs mer »

Nya momsregler för elektroniska tjänster vid årsskiftet

 2014-12-17

Nya momsregler för elektroniska tjänster vid årsskiftet

Från och med 1 januari 2015 gäller nya moms­regler för företag som säljer elektroniska tjänster, tele­kommunikations­tjänster eller sändnings­tjänster till privat­personer i andra EU-länder. I stället för att säljaren ska redovisa och betala moms på dessa tjänster i det egna landet ska momsen från års­skiftet betalas i det land där köparen finns.

Ett svenskt företag som säljer sådana tjänster till privat­personer i andra EU-länder redovisar och betalar idag moms till Skatte­verket. När de nya reglerna träder i kraft ska före­taget istället redovisa och betala moms för den för­säljningen i det land där köparen finns. Sam­tidigt kommer utländska säljare att betala moms i Sverige i de fall köparna finns här.

– Vårt intryck i dags­läget är att många berörda företag inte helt satt sig in i vad för­ändringen inne­bär för dem, säger Kerstin Alvesson, moms­expert på Skatte­verket.

De nya reglerna berör företag som exempel­vis till­handa­håller internet­uppkoppling, sänder TV eller har så kallade streaming­tjänster över EU-lands­gränser. Även företag som säljer appar, spel och andra elektroniska tjänster via egna sajter omfattas. Reglerna gäller när företaget säljer direkt till privat­personer i andra EU-länder och inte har ett fast etablerings­ställe i det land där köparen finns.

För att under­lätta hanteringen av momsen har EU tagit fram en gemen­sam e-tjänst kallad MOSS (Mini One Stop Shop), som finns på Skatte­verkets webb­plats. I tjänsten kan företag registrera sig på ett och samma ställe för moms i samtliga EU-länder. Företag som vill använda MOSS för moms­redovisning som avser första kvartalet 2015 behöver registrera sig innan års­skiftet.

– Tanken med MOSS är att det ska vara lätt att göra rätt. Vi hoppas att MOSS kommer att användas i stor ut­sträckning av de företag som omfattas av de nya moms­reglerna, säger Robert Persson, verksamhets­utvecklare på Skatte­verket.

Företag som säljer appar, spel och andra elektroniska tjänster via marknads­platser ska inte redovisa moms för den försäljningen i varje land där slut­kunderna finns. I de fallen räknas marknads­platsen som säljare enligt de nya reglerna och ansvarar då för moms­redovisningen.

Läs mer »

Momskonton vid import m.m.

 2014-12-17

Momskonton vid import m.m.

BAS kommer i konto­planen för 2015 att lägga in nya konton för bokföring av utgående moms vid import av varor. Det blir kontona 2615, 2625 och 2635 för skatte­satserna 25, 12 respektive 6 procent.

BAS har i sam­band med arbetet att ta fram nya moms­konton för import av varor sett över vilka konton som i övrigt behövs för redovisning av moms vid omvänd skatt­skyldig­het. I moms­deklarationen finns, utöver rutor för moms vid import av varor, endast en ruta för varje skatte­sats för utgående moms vid omvänd skatt­skyldig­het. Det inne­bär att det bara behövs ett konto för varje sådan ruta. Det blir kontona 2614, 2624 och 2634 för skatte­satserna 25, 12 respektive 6 procent.

På sin webb­plats har BAS publicerat ett pdf-dokument som samman­fattar för­ändringarna.

Läs mer »

Frågor & svar om redovisning i brf enligt K2

 2014-12-17

Frågor & svar om redovisning i brf enligt K2

Det kommer många frågor till FAR – bransch­organisation för redo­visnings­konsulter, revisorer och råd­givare – som berör redovisning av byggnad i en bostads­rätts­förening som väljer K2. De har samlat de vanligaste frågorna, som även har diskuterats i FARs policy­grupp för redo­visning, på sin webb­plats. Frågorna och svaren kan även vara tillämp­liga på andra företag med fastig­heter som tillämpar K2.

Läs mer »

Gratis handledning i bokföring

 2014-12-17

Att Föra Bok – gratis handledning i bokföring

Att Föra Bok är Bokförings­nämndens (BFN) hand­ledning i bok­föring. Den innehåller 32 full­matade A4-sidor med råd och tips till ny­startade före­tag om hur en väl­skött bok­föring bör se ut. Hand­ledningen tar upp nyttan av en budget, hur en verifikation ska se ut och ordnas, grunderna i den löpande bok­föringen, års­bokslut, års­redovisning med mera.

Hand­ledningen upp­daterades nyligen med de ändringar som följer av BFN:s senaste allmänna råd om bokföring.

Läs mer »

Räkenskapsenlig avskrivning vid övergång till K3

 2014-12-17

I ett ställnings­tagande besvarar Skatte­verket frågor om räken­skaps­enlig avskrivning vid över­gång till K3.

Det redovisade värdet av inventarier kan ändras p.g.a. en över­gång till Bokförings­nämndens allmänna råd 2012:1, Års­redovisning och koncern­redovisning (K3). Möjlig­heten att tillämpa räken­skaps­enlig avskrivning kan bi­behållas genom att justera ackumulerade avskrivningar över plan så att inven­tariernas ingående redo­visade värde, efter ackumulerade över­avskrivningar, efter över­gången till K3 mot­svarar det utgående värdet före över­gången.

En tillämpning av reglerna om över­avskrivningar i 18 kap 19 § inkomst­skatte­lagen, IL, är inte möjlig i detta fall.

Läs mer »

Snabbändrade regler om uttag i indirekt ägda handelsbolag

 2014-12-17

För att motverka risken för mycket stort skatte­bortfall har regeringen över­lämnat en skrivelse till riks­dagen med avisering om kommande ändringar i reglerna om uttags­beskattning. Med stöd av en särskild undantags­bestämmelse i regerings­formen ska förslagen i skrivelsen tillämpas redan från och med den 12 december 2014.

Förslaget inne­bär att reglerna om vad som ska avses med ett uttag i närings­verksam­het ändras så att det klart fram­går att med uttag avses även över­låtelser från ett handels­bolag som den skatt­skyldige indirekt är del­ägare i, till exempel genom ett eller flera andra handels­bolag.

Skälet till att regeringen valt att snabb­ändra reglerna är att det i när­tid kommer ett avgörande i frågan från Högsta förvaltnings­domstolen. Om dom­stolen delar under­rätternas bedömning att det saknas lag­stöd för att uttags­beskatta över­låtelser från indirekt ägda handels­bolag upp­står ett rätts­läge där ett handels­bolag efter några enkla transaktioner kan tömmas på till­gångar utan beskattnings­konsekvenser. De fulla effekterna av ett sådant rätts­läge är svåra att över­blicka men det står klart att det skulle inne­bära en betydande risk för ett mycket stort skatte­bortfall.

Läs mer »

Ragga kapital på nätet

 2014-12-17

Ragga kapital på nätet

Det finns alternativ för företagare som behöver finansiering men fått nobben av banken och risk­kapital­bolagen. Crowd­funding och nät­utlåning öppnar upp för nya möjlig­heter.

Halmstads­företaget Elinnova­tion som tagit fram mer pålitliga brand­varnare har fått cirka 200 000 kronor från 26 investerare genom crowd­funding. Stockholms­företaget SMSgrupp, som utvecklar tjänster för grupp­kommunikation via mobilen, tog i fjol in tio miljoner kronor på samma sätt. Båda genom svenska platt­formen Fundedbyme – störst i Sverige. Intresset för crowd­funding har exploderat.

Utlåning via nätet är ett annat alternativ till bank­finansiering. Toborrow är en ny marknads­plats där företag i behov av pengar kan låna av finansiärer utan mellan­händer. Något riktigt bra svenskt namn finns inte på företeelsen som på engelska ibland går under beteckningen Peer to peer lending (p2p). Uppstickar­förlaget Hoi i Helsing­borg har nyligen lånat 800 000 kronor via Toborrow. Ett annat exempel är Atsoko, som säljer smink för mörk­hyade kvinnor.

Läs mer »

Statslåneräntan 0,90% den siste november

 2014-12-17

Riksgälds­kontoret har fast­ställt stats­låne­räntan per den 30 november 2014 till 0,90 procent. Det torde vara den lägsta nivå som stats­låne­räntan per 30 november någonsin legat på.

Statslåne­räntan (SLR) används som bekant i en mängd olika skatte­samman­hang, exempelvis:

  • Årets gräns­belopp 2015 i fåmans­företag, SLR + 9 procent­enheter = 9,9 %.
  • Uppräknat, sparat gräns­belopp 2015 i fåmans­företag, SLR + 3 procent­enheter = 3,9 %.
  • Den ränte­relaterade delen vid beräkning av bil­förmån, 75 % av SLR = 0,675 %.
  • Beräkning av schablon­intäkt på avsatta periodiserings­fonder, 72 % av SLR = 0,648 %.
  • Beräkning av schablon­skatt/­avkastnings­skatt på investerings­spar­konto/­kapital­försäkring, 30 % av SLR 30/11 året före beskattnings­året.

Läs mer »

Sluta ducka för pensionen

 2014-12-17

 Sluta ducka för pensionen

Hur rik eller fattig blir du som pensionär? Låt 2015 bli året då du slutar ducka för den ständigt spökande pensions­frågan.

Många stoppar huvudet i sanden när det handlar om pension, trots att ett aktivt pensions­val kan påverka hur stor skillnaden mellan din lön och fram­tida pension blir. I dag ser skräm­mande få små­företagare över sin pension, en majoritet vet inte ens hur pensions­systemet fungerar.

– Det kan handla om att de tror att det fungerar på samma sätt som för anställda – det gör det inte – eller så litar de blint på att revisorn ska ha koll på alterna­tiven. Revisorn fokuserar ofta bara på att se till att du får en rimlig lön eller bunkrar upp kapital i före­taget, säger Jonas Emilsson vid Garant Pensions­rådgivning.

En av de vanligaste missarna bland företagare är att blanda ihop före­tagets ekonomi med den privata, och därmed också pensionerna. Eller så sparar man redan privat till pensionen men känner inte till vad man kan göra via företaget.

Läs mer »

Momsberäkning vid import

 2014-12-17

Momsberäkning vid import

Från och med den 1 januari 2015 ska den som är registrerad till mer­värdes­skatt redovisa momsen vid import i mervärdes­skatte­deklarationen. I ett ställnings­tagande redo­gör Skatte­verket för hur beskattnings­underlaget ska beräknas och vad som ska ingå i underlaget.

Enligt huvud­regeln består beskattnings­underlaget vid import av:

  • det tullvärde som fast­ställs av Tull­verket,
  • tull och andra statliga skatter eller avgifter utom mer­värdes­skatt samt
  • bikostnader som provisions-, emballage-, transport- och försäkrings­kostnader fram till den kända bestämmelse­ort dit varan transporteras.

Med känd bestämmelse­ort avses första bestämmelse­ort i Sverige eller den sista ort i Sverige eller i annat EU-land som anges i den internationella frakt­handlingen. Om upp­gift om en bestämmelse­ort i Sverige helt saknas i frakt­handlingen ska den ort i Sverige där första om­lastning görs anses vara den kända bestämmelse­orten.

Alla bikostnader ska ingå som avser den importerade varan och som upp­kommer efter det att varan kommit fram till införsel­platsen men innan och fram till att varan anländer till den sista ort som fram­går av frakt­handlingen.

Beskattnings­underlaget måste bestämmas för varje skatte­sats. När bikostnader är gemen­samma för en sändning som ska beskattas efter olika skatte­satser anser Skatte­verket att bikostnaderna ska följa samma fördelning som tillämpas av Tull­verket vid beräkning av tull­värdet. Den så kallade CIF-faktorn kan användas vid för­delning.

För varor som åter­importeras till EU efter att ha bearbetats eller reparerats i ett land utanför EU finns sär­skilda regler om hur beskattnings­underlaget ska beräknas. Avsikten med reglerna är att undvika att det som tidigare beskattats inom EU ska beskattas vid åter­importen. Det är förädlings­värdet, d.v.s. bearbetnings-, transport- och övriga kostnader som ska beskattas.

Läs mer »

Restaurangens egna lunchkuponger behöver inte registreras i kassaregister

 2014-12-17

Restaurangens egna lunchkuponger behöver inte registreras i ett kassaregister

Tillhandahållande av lunch mot kuponger, som ett företag självt ställt ut, utgör ingen ytter­ligare försäljning utöver den försäljning som skedde vid för­säljningen av kupongerna. Kupong­utnyttjandet som sådant behöver därför inte registreras i ett kassa­register. Det har Högsta förvaltnings­domstolen beslutat i en dom nyligen.

Bakgrunden är att ett restaurang­företag har sålt kupong­häften som ger kunderna rätt att mot en kupong erhålla en lunch. Vid för­säljningen av kupong­häftena har detta registrerats i ett kassa­register efter­som betalning har skett kontant eller med konto­kort. När företaget tillhanda­hållit en lunch mot en lunch­kupong har någon registrering inte gjorts i ett kassa­register.

Skatteverket påförde företaget en kontroll­avgift med 10 000 kronor för att sådana tillhanda­hållande inte registrerats i ett kassa­register. Förvaltnings­rätten i Stockholm undan­röjde den påförda kontroll­avgiften med motiveringen att försäljningen av kupong­häften och tillhanda­hållande av luncher mot lunch­kuponger utgör en försäljning. Kammar­rätten i Stockholm biföll dock Skatte­verkets över­klagande och påförde före­taget kontroll­avgift, som bestämdes till 2 500 kronor i enlig­het med Skatte­verkets yrkande.

Högsta förvaltnings­domstolen biföll slutligen före­tagets över­klagande och undan­röjde den kontroll­avgift som påförts. I domen konstaterar man att i målet är det fråga om en kupong som har ut­ställts av mottagaren själv och som inte kan lösas in av denne. Köp av ett häfte kuponger utgör en förskotts­betalning av det antal luncher som kupongerna avser. Varje kupong tjänar endast som bekräftelse på att mottagaren av kupongen redan har fått avsedd betalning. Samman­fattningsvis uttalade Högsta förvaltnings­domstolen att tillhanda­hållandet av en förskotts­betald lunch mot en kupong av detta slag inte är att betrakta som ytterligare en försäljning och utlöser därmed inte på den grunden någon registrerings­skyldighet i kassa­register.

Läs mer »

Mindre ändring i K3-regelverket

 2014-12-17

Bokförings­nämnden (BFN) beslutade den 17 november 2014 om ändringar i K3-regel­verket Års­redovisning och koncern­redovisning. Ändringen inne­bär att undan­taget i punkt 1.3 tredje stycket, att mindre företag med annan associations­form än aktie­bolag eller ekonomisk förening inte behöver tillämpa K3, inte ska gälla om företaget är moder­företag i en större koncern.

Läs mer »

Belopp för fria måltider 2015

 2014-12-17

Belopp för fria måltider 2015

Nu är förmåns­värdena för fria mål­tider fast­ställda för nästa år och de är något höjda jäm­fört med 2014. Värdet för fri frukorst är 43 kronor och för fri lunch eller middag är det 86 kronor. Helt fri kost, minst tre mål­tider, värderas till 21 5 kronor.

Dessa förmåns­värden ska användas när man beräknar skatte­avdrag och arbets­givar­avgifter för beskattnings­året 2015 som redovisas i deklarationen 2016.

Läs mer »

Skattefria julgåvor och julbord

 2014-12-17

Skattefria julgåvor och julbord

Julgåvor till anställda är skatte­fria för de anställda om värdet inte över­stiger 450 kronor inklusive moms. I värdet inräknas inte frakt­kostnader. Om värdet är högre blir gåvan skatte­pliktig från första kronan. Jul­gåvan får inte vara kontanter eller jäm­ställda betalnings­medel såsom check eller post­växel. Gåva i form av present­kort som inte kan bytas mot pengar kan vara skatte­fri. Läs mer om detta i Skatte­verkets ställnings­tagande beträffande present­kort i gåva till anställda.

Julgåvor till kunder är inte avdrags­gilla. Avdrag med­ges dock för enklare reklam­gåvor av för­hållande­vis obetydligt värde, om gåvorna antingen har direkt anknytning till före­tagets verksam­het eller är enklare present­artiklar. Gåvorna ska då lämnas till ett större antal personer/kunder för att vara avdrags­gilla. Läs mer i Skatte­verkets ställnings­tagande beträffande avdrags­ram för representa­tion och reklam­gåva. Avdrag med­ges även för gåvor till kunder i sam­band med representation, t.ex. vid en affärs­förhandling som sker i anslutning till jul­helgen. Avdrag med­ges med högst 180 kronor exklusive moms per person. Dyr­barare gåvor kan bedömas som muta.

Julbord (jul­måltider) för anställda är en skatte­fri förmån för de anställda om det är fråga om intern representa­tion, t.ex. en personal­fest. Arbets­givaren får avdrag för kostnad för högst två personal­fester per år. Avdrag med­ges för kostnad för måltid med 90 kronor exklusive moms per person. För kring­kostnader, exempelvis musik­underhållning, med­ges avdrag med 180 kronor exklusive moms per person. Avdrag med­ges även för kostnader för pensio­nerade anställda och anställdas familje­medlemmar som är med på festen.

Avdrag för julbord (jul­måltider) för kunder medges endast om det sker i anslutning till en affärs­förhandling. Avdrag med­ges med 90 kronor exklusive moms per person såsom för extern representation.

Läs mer »

Regeringen sänker sjuklönekostnaderna för företagen

 2014-10-29

Regeringen sänker sjuklönekostnaderna för företagen

I budgetpropositionen för 2015 stärker regeringen små­företagens skydd mot höga sjuk­löne­kostnader.

Regeringens förslag inne­bär att ersättningen för företagens sjuk­löne­kostnader differen­tieras. Företagen delas in i fem storleks­klasser utifrån sina totala löne­summor och ersättningen träder in tidigare för företag med lägre löne­summor. Därmed gynnas fram­för­allt små­företag.

Trots att de små företagen i genom­snitt har lägre sjuk­frånvaro har de större behov av ett skydd då de ofta har sämre förut­sättningar för att klara oförutsedda sjuk­löne­kostnader. Regeringen vill också göra det enklare för företagen och automatiserar därför skyddet mot höga sjuk­löne­kostnader. Det gör att företagen slipper komplicerade ansöknings­förfaranden.

– De små och medelstora företagen står för fyra av fem nya jobb i Sverige. Därför vill vi nu under­lätta för de mindre företagen genom att införa ett skydd som faller ut automatiskt, säger Mikael Damberg.

Det nya skyddet beräknas kosta 360 miljoner kronor per år, vilket är ungefär 300 miljoner kronor mer än utgifterna för det befintliga hög­kostnads­skyddet.

Läs mer »

Reducerat sjuklöneansvar – viktig seger för Företagarna

 2014-10-29

Reducerat sjuklöneansvar – viktig seger för Företagarna

Regeringen har presenterat ett förslag om att sänka små­företagens sjuk­löne­kostnader. En viktig seger för Företagarna.

Det är ett nytt hög­kostnads­skydd som gynnar små­företag och som betalas ut automatiskt. Det är identiskt med det förslag som föregående regering lade fram i somras och bygger på Företagarnas förslag om hur sjuk­löne­ansvaret bör minska.

För ett företag med fem anställda och 25 sjuk­dagar om året minskar sjuk­kostnaderna från 22 000 kronor till 10 000 kronor.

– Det är en viktig seger för små­företagare som står i bered­skap att ny­anställa och expandera sin verksam­het. Mer än var sjätte små­företagare har avstått eller senare­lagt en anställning på grund av de höga och osäkra sjuk­löne­kostnaderna, säger Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna.

Förslaget träder i kraft 1 januari 2015.

Läs mer »

Skatteverket tar över importmomsen från Tullverket

 2014-10-29

Skatteverket tar över importmomsen från Tullverket

Från och med den 1 januari 2015 ska du som är företagare och moms­registrerad i Sverige, redovisa och betala import­moms till Skatte­verket istället för till Tull­verket. Om du inte är moms­registrerad, eller om du är moms­registrerad men importerar en vara som ska användas endast för privat bruk, ska du istället vända dig till Tull­verket.

Syftet med förändringen är att förenkla hanteringen av import­momsen så att du som före­tagare slipper ligga ute med pengar i onödan.

Läs mer »

Nollränta ska få fart på Sverige

 2014-10-29

Reporäntan sänks till noll procent

Svensk ekonomi är relativt stark och konjunkturen fort­sätter att för­bättras. Men inflationen är för låg. Riks­bankens direktion har därför beslutat att penning­politiken behöver bli ännu mer expansiv för att inflationen ska stiga mot målet på 2 procent. Direktionen sänker repo­räntan med 0,25 procentenheter till noll procent och reviderar ned repo­ränte­banan påtagligt. Den nya repo­räntan gäller från den 29 oktober 2014.

Direktionen bedömer att repo­räntan behöver vara kvar på denna nivå tills inflationen tydligt tagit fart. Först i mitten av 2016 bedöms det vara lämpligt att långsamt börja höja räntan.

Läs mer »

Småföretagare blåsta på räntesänkningen

 2014-10-29

Småföretagare blåsta på räntesänkningen

Småföretagarna har ingen anledning att jubla när repo­räntan sänks till en historiskt låg nivå. Det menar Rebecca Källström, vice chefs­ekonom på Företagarna.

Företagarna har mätt medlems­företagens räntor för check­räknings­krediter sedan 2011 och ser två trender: För det första har låga räntor inte gjort det lättare att få företags­lån. För det andra är det de minsta företagen som drabbas hårdast då deras räntor sätts högre än stor­företagens.

– Bankerna tycks se företagens storlek som en risk­faktor. De verkar dra alla små­företag över en kam, säger hon.

Läs mer »

Bankerna tvingas bli öppnare om bolåneräntorna

 2014-10-29

Bankerna tvingas bli öppnare om bolåneräntorna

Bankerna har länge presenterat miss­visande list­priser för sina bolåne­kunder. Den anser Finans­inspektionen (FI) som nu kräver att bankerna ska redovisa ett snitt av de räntor som kunderna faktiskt betalar. Förslaget är ett viktigt steg för att stärka bank­kundernas ställning på bolåne­marknaden.

En stor del av Sveriges befolkning äger sitt eget hem. För de flesta är bostads­köpet och lånet den största bank­affär man gör i sitt liv. Trots det saknas i dag grund­läggande information om vad ett lån kostar eftersom bankerna inte redovisar vilka räntor som de faktiskt erbjuder sina kunder. Dagens system gör det svårt för kunderna att jämföra banker eller förstå hur räntorna bestäms.

FI föreslår därför att bankerna ska publicera den genom­snittliga räntan som kunderna erbjudits den senaste månaden. En sådan genom­snittlig faktisk ränta ska presenteras och uppdateras regel­bundet för varje ränte­bindnings­tid. Informationen bör publiceras på bankernas webb­platser. Bankerna ska också berätta för kunden vad som påverkar den ränta som de erbjuds. Det kan exempel­vis handla om kundens inkomst, lånets storlek eller sparandet.

Förslaget skickas nu ut på remiss. Reglerna är tänkta att börja gälla från och med den 1 mars 2015.

Läs mer »

Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag

 2014-10-29

Skatte­förenklings­utredningen över­lämnade den 8 oktober 2014 sitt slut­betänkande Förenklade skatte­regler för enskilda närings­idkare och fysiska personer som är del­ägare i handels­bolag till regeringen. Utredningens förslag inne­bär att inkomst­skatte­reglerna förenklas för dessa företagare.

Utredningen föreslår bland annat att en ny avsättnings­möjlighet, företags­fond, införs som ersätter reglerna om skogs­konto, skogs­skade­konto, upphovs­manna­konto och expansions­fond. Reglerna om periodiserings­fond slopas för enskilda närings­idkare och fysiska personer som är del­ägare i svenska handels­bolag. Två modeller för att beräkna positiv ränte­fördelning införs, full­ständig och förenklad ränte­fördelning. Negativ ränte­fördelning slopas.

De föreslagna lag­ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2016. Som huvud­regel ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången för beskattnings­år som påbörjas efter den 31 december 2015. För beskattnings­år som påbörjats tidigare ska äldre bestämmelser fortfarande tillämpas. Av stats­finansiella skäl före­slås att schablon­intäkten för företags­fonden är förhöjd det första beskattnings­året som de nya reglerna tillämpas.

Läs mer »

Kosmetisk tandvård blir skattepliktig

 2014-10-29

Kosmetisk tandvård inte undantagen från moms

Estetiska operationer och behandlingar i mun­hålan som görs i rent kosmetiskt syfte utan att vara medicinskt motiverade är skatte­pliktiga tjänster. Utmärkande för sådana ingrepp är att de utförs ute­slutande i syfte att för­ändra och/eller för­bättra utseendet och bara utförs som en följd av patientens eget önskemål.

Estetiska operationer eller behandlingar i mun­hålan som till någon del är medicinskt motiverade är från skatte­plikt undan­tagen sjuk­vård. Bedömningen av om ingreppet är medicinskt motiverat ska göras av legitimerad personal inom tand­vården inom ramen för deras legitimation.

Rekonstruktiva operationer och behandlingar i mun­hålan efter olycka eller sjuk­dom och åtgärdande av med­födda miss­bildningar är sådan tand­vård som är undan­tagen från skatte­plikt. Enligt Skatte­verket får sådana operationer och behandlingar anses vara medicinskt motiverade.

Detta ställnings­tagande från Skatte­verket ersätter det tidigare Skatte­plikt för vissa tjänster av legitimerad tand­läkare m.fl. daterat 2005-06-15. Ställnings­tagandet inne­bär en ändring i sak av verkets tidigare syn på skatte­plikten för estetiska operationer och behandlingar i mun­hålan på så sätt att vissa blir skatte­pliktiga.

Läs mer »

Budgetpropositionen för 2015

 2014-10-29

Budgetpropositionen för 2015

I budgetpropositionen för 2015 före­slår regeringen reformer för fler jobb, bättre resultat i skolan, bättre miljö och ett håll­bart klimat samt för att värna den svenska modellen. Proposi­tionen bygger på en överens­kommelse mellan regerings­partierna och Vänster­partiet.

– Med denna budget presenterar regeringen åtgärder för ett Sverige som håller ihop. Ökad samman­hållning och jämställd­het är avgörande för Sveriges utveckling. Med reformer för jobb, skola, miljö och en fungerande svensk modell kan Sveriges ekonomi och arbets­marknad stärkas och prestera bättre, säger finans­minister Magdalena Andersson.

Regeringen bedömer att den svenska ekonomin åter­hämtar sig grad­vis de närmaste åren. Arbets­lös­heten minskar successivt från nuvarande höga nivåer. Samtidigt finns tydliga risker för en svagare utveckling. Dessa har ökat den senaste tiden till följd av orolig­heter i vår omvärld.

Regeringen bedömer att det finansiella sparandet tydligt avviker från över­skotts­målet på 1 procent och inte nås under denna mandat­period, utan dröjer ytter­ligare något år.

– Vi behöver åter­upprätta respekten för budget­reglerna, säger Magdalena Andersson. De senaste årens ofinansierade reformer måste ersättas av en ordning där reformer genom­förs på ett ansvars­fullt sätt. Alla de reformer vi före­slår är därför fullt finansierade.

Läs mer »

Regeringen satsar på jobb och tillväxt

 2014-10-29

Regeringen satsar på jobb och tillväxt

Inom företag, infrastruktur, bostad och it-området satsar regeringen i sin budget för 2015 bland annat på järn­väg, innova­tion, kollektiv­trafik, små- och medel­stora företag och e-samhället. Satsningarna är en del i regeringens strategi att Sverige ska uppnå EU:s lägsta arbets­lös­het år 2020.

– Målet för närings­politiken ska vara att stärka den svenska konkurrens­kraften och skapa förut­sättningar för fler jobb i fler och växande företag, säger närings- och innovations­minister Mikael Damberg.

Ett av många efter­läntat förslag är att små­företagens skydd mot höga sjuk­löne­kostnader stärks. Det nya skyddet beräknas kosta 360 miljoner kronor per år, vilket är ungefär 300 miljoner kronor mer än utgifterna för det befintliga hög­kostnads­skyddet.

– Sjuklöneansvaret kan vara betungande för små företag. Därför under­lättar vi nu för de mindre företagen genom att vi inför ett skydd som faller ut auto­matiskt, säger Mikael Damberg.

Läs mer »

Regeringen förstärker Almi

 2014-10-29

Regeringen förstärker Almi

Regeringen föreslår i budget­propositionen för 2015 ett ökat anslag till Almi Företags­partner med 130 miljoner kronor per år från och med 2015. Förstärkningen ger Almi möjlig­het att stärka sin verksam­het, bland annat råd­givning och marknads­kompletterande finansiering, till företag i tidiga faser eller med tillväxt­potential.

– Företag skapar jobb. Företagen behöver såväl finansiering, både lån och risk­kapital, som råd­givning, särskilt i uppstarts­skedet och i expansions­skedet. Almi Företags­partner är en viktig aktör som erbjuder detta, säger Mikael Damberg.

Läs mer »

Företagarna är övervägande kritiska till budgetförslaget

 2014-10-29

Företagar­organisationen Företagarna har kommenterat regeringens budget:

– Regeringens utgångspunkt i finans­planen om att till­växt av fler jobb i det privata närings­livet är grunden för högre syssel­sättning är rätt, men de före­slagna höjningarna av arbets­givar­avgifterna och nya utredningar som berör närings­livets konkurrens­kraft med ökade kostnader, leder till ökad osäkerhet hos före­tagare och ovilja till investeringar, säger Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna.

– Regeringens mål om Europas lägsta arbets­lös­het 2020 går inte att upp­nå när man som i denna budget gör det svårare för företagen som vill anställa. Extra­tjänster och traniee­jobben löser inte arbets­löshets­frågan. Det är företagares rekryteringar som löser arbets­löshets­frågan. Det är det enda som fungerar på kort och lång sikt.

Höjningar av arbets­givar­avgifterna för unga och äldre och andra förändringar på avgifts- och skatte­området skapar samman­taget ett reform­utrymme på 20 miljarder kronor. Av dessa går endast en bråk­del tillbaka till närings­området i form av satsningar och stimulanser.

– Fokus i budgeten handlar om att fördela kakan och inte hur man får den att växa. Det signalerar att regeringen ännu inte tagit till sig att fyra av fem nya jobb skapas i små företag. Sveriges väl­färd finansieras av jobben som skapas av företagare, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Satsningarna i budget­propositionen inne­håller också glädje­ämnen för små och medel­stora företagare. Viktigast är det nya hög­kostnads­skydd som införs 1 januari 2015 och som sänker små­företagens sjuk­kostnader. Det är även bra att regeringen ändrar verksamhets­inriktningen för det statliga risk­kapital­bolaget och att ALMI får ett förändrat uppdrag.

– Dessvärre över­skuggas de positiva förslagen av ned­dragningar på närings­området. Även RUT-avdraget halveras 2016. Det kommer att drabba företagare som vuxit fram i ljuset av RUT. Förslaget slår mot kvinnor som finns och agerar i den här branschen, både anställda och företagare.

Läs mer »

Fria Företagare kritiserar budgetförslaget

 2014-10-29

I en kort kommentar ger företagar­organisationen Fria Företagare mest ris men också lite ros till regeringens budget:

Regeringens budget­förslag slår mot små­företagen. Bland annat den höjda arbets­givar­avgiften för ung­domar och de äldre som vill fortsätta jobba lite längre. Ett annat är förslaget till halverat RUT-avdrag 2016 som kommer att slår undan benen för många nya företag som etablerats de senaste åren. Positivt är hög­kostnads­skyddet avseende sjuk­löne­kostnader. Samman­taget är budgeten mer fördelnings­inriktad än offensivt riktad till var de flesta jobben skapas sedan många år, nämligen i Sveriges små­företag.

Läs mer »

Moms vid försäljning av elektroniska tjänster via förmedlare

 2014-10-29

Detta ställnings­tagande från Skatte­verket ersätter från och med den 1 januari 2015 det tidigare ställnings­tagandet Mervärdes­skatt, svenska närings­idkares för­säljning av applika­tioner från den 16 juni 2011. Ställnings­tagandet inne­bär ett ändrat syn­sätt på så sätt att det från och med 2015 normalt är förmedlaren som anses ha omsatt den elektroniska tjänsten till slut­konsumenten.

Om en elektronisk tjänst säljs via en marknads­plats eller annan förmedlare på Internet ska det antas att det är förmedlaren som har omsatt tjänsten till köparen.

Det är bara om det uttryckligen fram­går av fakturan eller kvittot att det är leverantören som är säljare som förmedlaren inte anses ha omsatt tjänsten till köparen. Detta måste dess­utom framgå av avtalet mellan parterna.

Om det är förmedlaren som god­känner debitering av köparen eller god­känner leverans av tjänsterna eller fast­ställer de allmänna villkoren för tillhanda­hållandet är det dock alltid förmedlaren som anses ha omsatt tjänsten till köparen.

Om till exempel en applikation eller en e-bok säljs till en privat­person i Sverige eller ett annat EU-land via en marknads­plats på Internet är det normalt marknads­platsen som är skatt­skyldig för försäljningen till privat­personen. Leverantören anses i sådana fall ha omsatt tjänsten till marknads­platsen.

Läs mer »

Vanligaste brotten som drabbar företagare – så skyddar du dig

 2014-10-29

Vanligaste brotten som drabbar företagare – så skyddar du dig

Bedrägerier, id-kapningar och stölder är några av de vanligaste brotten som drabbar före­tagare. Men det finns också nya risker som du måste hålla koll på. Juristerna på Företagarnas råd­givning berättar vad du ska göra så att det inte är du som drabbas nästa gång.

Läs mer »

Höjt tak i a-kassan

 2014-10-29

Regeringen avser att i budget­propositionen för 2015 lämna förslag om att höja taket i arbets­lös­hets­försäkringen från dagens 680 kronor per dag till 910 kronor per dag de första 100 dagarna av ersättnings­perioden och 760 kronor därefter.

– Taket i a-kassan har urholkats under många års tid. Som det ser ut nu så är det få som kommer upp i en inkomst­relaterad försäkring.

– Jag är mycket glad över att regeringen, tillsammans med Vänster­partiet, idag kan före­slå ett höjt tak i a-kassan, som kommer att inne­bära en förbättring för lön­tagare mellan två olika jobb, säger arbets­marknads­minister Ylva Johansson.

För att ersättning ska kunna lämnas med ett högre belopp under inledningen av ersättnings­perioden behöver ändringar göras i lagen om arbets­lös­hets­försäkring. Arbets­marknads­departementet kommer därför idag att remittera en promemoria med lag­förslag. Det före­slås i budget­propositionen ingen ändring av nuvarande avtrappning av ersättnings­nivån från 80 procent till 70 procent efter 200 dagar och avtrappningen till 65 procent efter 300 dagar.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 maj 2015.

Läs mer »

Vad är Bitcoin?

 2014-10-29

Vad är Bitcoin?

Björn Segendorf, filosofie doktor i national­ekonomi och verk­sam vid Riks­bankens avdelning för finansiell stabilitet, har analyserat den virtuella valutan Bitcoin, som konstruerats för anonyma betalningar som görs oberoende av stater och banker.

I hans artikel på Riks­bankens webb­plats beskrivs hur transak­tionerna verifieras och utförs av ett de­centrali­serat nät­verk av användare.

Fördelarna för användarna är anonymi­tet/integritet och smidig­het. Det finns också incitament att investera i dator­kraft eftersom de mest framgångs­rika deltagarna erhåller nya Bitcoin. Nack­delen är att Bitcoin inte omfattas av konsument­skydd och inte står under statlig tillsyn. Det finns också trovärdighets­problem av teknisk natur för att Bitcoin ska kunna växa som betalnings­medel. Användningen av Bitcoin är därför fortfarande liten – både i Sverige och i omvärlden.

Artikeln avslutas med en mer generell diskussion om fram­tiden för virtuella valutor.

Läs mer »

Förbättringar av husavdragets fakturamodell

 2014-10-29

Förbättringar av husavdragets fakturamodell

I en proposition från regeringen före­slås vissa ändringar av den så kallade faktura­modellen för hus­avdraget i syfte att förbättra dess funktion. Det föreslås att under­laget i samband med att utförare begär utbetalning från Skatte­verket ska inne­hålla uppgifter om antalet arbetade timmar, debiterad ersättning för material och debiterad ersättning för annat än hus­hålls­arbete och material samt vilken typ av arbete som har utförts.

En begäran om utbetalning ska endast kunna lämnas elektroniskt. Om det finns särskilda skäl får Skatte­verket medge befrielse för högst sex månader från skyldig­heten att lämna begäran elektroniskt. Ansökan om befrielse ska göras senast den 30 april 2015. Utbetalning ska vidare endast kunna ske till utförarens konto. Betalnings­säkring ska kunna ske för att säker­ställa åter­betalning enligt lagen om förfarandet vid skatte­reduktion för hus­hålls­arbete. Kommunicerings­bestämmelsen i den lagen anpassas till det nya skatte­förfarandet. Vidare förtydligas ett antal ytterligare bestämmelser.

De föreslagna lag­ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2015.

Läs mer »

Fem tips till dig som ska deklarera småhus

 2014-10-29

Fem tips till dig som ska deklarera småhus

Den 3 november är sista dagen att deklarera eller rätta i förslaget till taxerings­värde. Kolla igenom de upp­gifter som finns i deklara­tionen eller förslaget, så att allt är riktigt. Använd sedan e-tjänsten Fastig­hets­deklaration små­hus för att deklarera eller rätta uppgifterna.

På sin webbplats ger Skatte­verket några matnyttiga tips till dig som ska deklarera.

Läs mer »

Avskrivning på inventarier i utländsk filial

 2014-10-29

Skatteverket anser i ett ställningstagande att ett svenskt företag som har en utländsk filial inom Europeiska ekonomiska samarbets­området (EES) med en redovisnings­valuta som skiljer sig från företagets redovisnings­valuta, ska kunna tillämpa räken­skaps­enlig avskrivning. Detta blir möjligt genom att företaget för den delen av inventarierna som är hän­förliga till filialen tillämpar de principer som gäller för företag som har sin redovisning i euro.

Detta ställningstagande ersätter Skatte­verkets ställnings­tagande 2008-06-27, Avskrivning på inventarier i utländsk själv­ständig filial inom EES-området, som har upphävts.

Läs mer »

Nya skatteregler för aktiebolag

 2014-06-23

Nya skatteregler för aktiebolag

Företags­skatte­kommittén har över­lämnat sitt slut­betänkande Neutral bolags­skatt – för ökad effektivi­tet och stabilitettill finans­minister Anders Borg. Kommitténs upp­drag har varit att se över beskatt­ningen av aktie­bolag.

Kommittén före­slår att företagens ränte­kostnader och andra finansiella kostnader bara ska få dras av mot ränte­intäkter och andra finansiella intäkter. Avdrags­rätten för ytter­ligare ränte­kostnader och andra finansiella kostnader slopas.

Den slopade avdrags­rätten ska ersättas med ett nytt avdrag – ett s.k. finansierings­avdrag – som uppgår till 25 procent av företagets skatte­mässiga resultat före avdraget. Alla företag får göra avdraget, oavsett belåning.

Förslaget inne­bär att utrymmet för skatte­planering med hjälp av ränte­avdrag minskar väsentligt. Det före­slås därför att nuvarande regler för ränte­avdrags­begränsningar för koncern­interna lån slopas. Som en del av de nya reglerna före­slås även att finansiella företag ska ta upp en schablon­intäkt.

Idag är lånat kapital skatte­mässigt gynnat fram­för eget kapital. Med de före­slagna reglerna behandlas eget och lånat kapital skatte­mässigt lika. Det bedöms leda till ökad soliditet i före­tagen och en bättre samman­sättning av närings­livets investeringar. På sikt bedöms detta leda till högre produktivitet och därmed högre löner och högre BNP.

De nya reglerna ska enligt för­slaget börja gälla den 1 januari 2016.

Läs mer »

Aktiebolagslagen blir enklare

 2014-06-23

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att göra aktie­bolags­lagen enklare. Förenklingarna inne­bär bland annat att:

– Kravet på att styrelsen i ett privat aktie­bolag ska fast­ställa en skriftlig arbets­ordning och skriftliga instruk­tioner om arbets­fördelning tas bort.

– Kravet på att de som bildar ett aktie­bolag ska bo i ett EES-land tas bort. Detsamma gäller för likvida­torer, de som avvecklar aktie­bolag.

– Det blir enklare att minska aktie­kapital och att teckna nya aktier genom betalning.

– En fordran mot en del­ägare som utträtt ur ett handels­bolag ska förfalla efter fem år.

Lag­ändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 augusti 2014.

Läs mer »

Förtydligande i K2 om avskrivningsmetoder för byggnader

 2014-06-23

Förtydligande i K2 om avskrivningsmetoder för byggnader

Den 28 april beslutade Bokförings­nämnden (BFN) om ändringar i K2-väg­ledningarna Års­redovisning i mindre aktie­bolag och Års­redovisning i mindre eko­nomiska föreningar.

Ändringarna inne­bär att det i kommen­taren till kapitel 10 under rubriken Avskrivning av immateriella och materiella anläggnings­tillgångar för­tydligas att linjär, degressiv och produktions­beroende avskrivnings­metoder är de som kan användas på bygg­nader och att den metod som ska väljas ska bäst åter­spegla hur till­gångens ekonomiska värde för företaget för­brukas. Progressiv avskrivning anges inte som en metod som kan användas.

Det för­tydligas också att en fel­aktig bedömning av avskrivnings­metod med­för att avskrivnings­planen ska om­prövas. Den nya bedömningen tillämpas framåt i tiden.

Ändringarna inne­bär inte en ändring i sak utan ett för­tydligande av vad som har gällt sedan tidigare.

Läs mer »

Ingen tv-avgift för företagets datorer

 2014-06-23

Ingen tv-avgift för företagets datorer

Beskedet från Högsta Förvaltnings­domstolen, att en dator med internet­uppkoppling inte kan anses vara en tv-mottagare och att inne­havet av datorn därmed inte leder till att tv-avgift ska betalas, välkomnas av företagare.

– Det här är en viktig seger för landets små­företag. Genom detta slipper små­företagare betala en onödig skatt, säger Patrik Nilsson, samhälls­politisk chef på Företagarna.

Sedan SVT i februari 2013 började sända ut sitt schema­lagda program­utbud på webben, har Radio­tjänst tagit ut tv-avgift av den som har en dator med internet­uppkoppling. Företagarna uppmärk­sammade i en rad artiklar att Radio­tjänst genom sin tillämpning av lag­stiftningen införde en extra ”små­företagar­skatt” på drygt 2 000 kronor årligen. Det mot­svarade en extra ut­taxering från landets företagare på upp­emot 1 miljard kronor.

Läs mer »

Nej till regeringsförslag om sänkta socialavgifter för unga

 2014-06-23

Nej till regeringsförslag om sänkta socialavgifter för unga

Som väntat sa riks­dagen nej till regeringens förslag om att ytter­ligare sänka social­avgifterna för de yngsta. Regeringens förslag inne­bar bland annat att arbets­givare bara skulle ha behövt betala pensions­avgift för anställda under 23 år.

Social­försäkrings­utskottet, som för­berett riks­dagens beslut, anser att regeringens förslag inte kommer att leda till fler jobb för unga. Eftersom arbets­givarnas kostnader skulle sänkas även för de ung­domar som redan har ett arbete skulle en sänkning leda till att arbets­givare sub­ventio­neras utan att några nya jobb nöd­vändigt­vis skapas, menar utskottet. Till grund för beslutet ligger motioner från Social­demokraterna och Vänster­partiet.

Läs mer »

Moms för elektroniska tjänster ska betalas i det land där köparen finns

 2014-06-23

Riksdagen har beslutat att ett företag som säljer program, appar, spel, film eller andra elektroniska tjänster till privat­personer i andra EU-länder ska ta ut och betala moms i det land där köparen finns. De nya reglerna gör att företag i ett land kan konkurrera på samma villkor som företag i ett annat EU-land, som har lägre moms­sats.

För att för­enkla för säljarna kommer redovisning och betalning av skatt att kunna göras elektroniskt genom en enda så kallad kontakt­punkt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.

Läs mer »

 








Edison Ekonomibrevet

Prenumerera gratis på Edison Ekonomibrevet

Du kan få ekonomi­nyheterna med e-post cirka varannan vecka.

Läs mer

Din e-post­adress:

 


RSS Ekonomibrevet Edisons Ekonomi­nyheter som RSS-flöde
 

   
   
 

Edison Solutions AB – Bokföringsprogram, faktureringsprogram och löneprogram 
 Överst på sidan

Copyright © 2015 Edison Solutions AB  |  Webbansvarig  |  Cookies  |  Länkar