Bokföringsprogram och andra ekonomiprogram för småföretagare, revisorer och redovisningsbyråer Smarta bokföringsprogram och ekonomiprogram
   
 

Hem

Bokföringsprogram
Faktureringsprogram
Ekonomiprogram
Löneprogram
Fakturahantering
Webbrapporter
Böcker
Kurser

Boka gratis webbdemo
Prova gratis
Beställ info

Nyheter
Ekonominyheter
Användarsidor
Prislista

Kontakt
Support
Demofilmer

Företaget
Press
Länkar
Lediga tjänster

  

 

 
Ring vår kundtjänst

046-320 220

Support: 046-320 224
Lönesupport: 046-320 227

kundtjanst@edison.se
support@edison.se

Vår officiella sida på Facebook   Vår officiella sida på YouTube   Vår officiella sida på LinkedIn   Vår officiella sida på Google+   Vår officiella sida på Twitter

 


Edison Solutions AB – Bokföringsprogram, faktureringsprogram och löneprogram
Edison Solutions AB
Box 198
221 00 Lund

Åldermansgatan 10
227 64 Lund

Org.nr: 556334-3689

Fakturor till:
Edison Solutions AB
Kund-id: POL6010
FE 549
105 69 Stockholm

 

Edisons ekonominyheter

Blandade nyheter om redovisning, beskattning och företagande.

Ändrade arbetsgivaravgifter för unga

 2015-05-19

Ändrade arbetsgivaravgifter för unga

Riksdagen har beslutat om nya arbets­givar­avgifter för unga. De nya reglerna träder i kraft från och med redovisnings­perioden maj 2015, alltså de uppgifter som deklareras i juni 2015 och framåt.

För anställda som är födda 1989 ska du betala full arbets­givar­avgift. Redovisa under­laget för personer födda 1950–1989 i rutan 55.

För anställda som är födda 1990–1991 gäller samma avgift som tidigare. Redovisa underlaget för reducerad arbets­givar­avgift i ruta 57.

För anställda som är födda 1992 eller senare ska du endast betala ålders­pensions­avgift. Redovisa underlaget för personer födda 1938–1949 och 1992 eller senare i ruta 59.

Läs mer »

Förslag till konton för arbetsgivaravgifter

 2015-05-19

Under perioden 1 januari 2015–30 juni 2016 kommer det att finnas tre olika regel­system som styr uttaget av arbets­givar­avgifter. I BAS-konto­planen finns för närvarande endast konton som namn­mässigt och innehålls­mässigt kopplats till de avgifts- och ålders­nivåer för unga som gäller fram till den 30 april 2015. Det gäller såväl kostnads­konton för löner som kostnads­konton för arbets­givar­avgifter.

BAS-konto­gruppen har kommit med ett förslag till ändringar i konto­planen som möjlig­gör hantering av den upp­komna situationen.

Observera att detta enbart är ett förslag för att hantera en situation som kommer att råda under en begränsad tid. Efter 30 juni 2016, då ned­sättningen av arbets­givar­avgifter för unga slopas helt, behövs inga särskilda konton för sär­redovisning av löner och arbets­givar­avgifter för unga. För att undvika ändringar i konto­planen kan man först under­söka om det inom ramen för företagets löne­program finns möjlig­het att på ett enklare sätt hantera den upp­komna situationen. En annan möjlig­het, framför allt för företag med enbart ett fåtal anställda, är att till­fälligt använda sig av en manuell sido­ordnad bokföring.

Läs mer »

Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande

 2015-05-19

Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande

Avdragsrätten för privat pensions­sparande ska slopas. Det före­slår regeringen i en remiss som lämnas till lagrådet i dag.

Den 1 januari 2015 sänktes den fasta delen av avdraget för privat pensions­sparande från 12 000 till 1 800 kronor per år. Regeringen aviserade i budget­propositionen för 2015 att pensions­spar­avdraget bör slopas helt 2016.

I lagråds­remissen före­slås därför att rätten att göra avdrag för premier för pensions­försäkring och in­betalningar på pensions­spar­konton (pensions-spar­avdrag) med ett fast belopp om 1 800 kronor per år ska slopas.

Anställda som helt saknar pensions­rätt i anställning eller skatt­skyldiga som har inkomst av aktiv närings­verksam­het ska dock även fortsättnings­vis kunna göra avdrag med belopp mot­svarande det särskilda tilläggs­utrymmet.

För att förenkla möjlig­heterna att avveckla små sparanden före­slås att belopps­gränsen för åter­köp av pensions­försäkring och avslut i förtid av pensions­spar­konto, utan Skatte­verkets med­givande, ska höjas till ett pris­basbelopp, för närvarande 44 500 kronor.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Läs mer »

Ideell second hand-försäljning ska inte beskattas

 2015-05-19

Ideell second hand-försäljning ska inte beskattas

Finans­departementet har skickat ut en prome­moria på remiss där det före­slås att ideell second hand-försäljning inte ska beskattas. Förslaget avser sådan för­säljning av skänkta begagnade varor som görs av allmän­nyttiga ideella föreningsar och registrerade tros­samfund.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Läs mer »

Kontanter fortfarande av stor betydelse

 2015-05-19

Kontanter fortfarande av stor betydelse

Kontanter är viktigare än vad bankerna hävdar. Så många som sju av tio små­företagare skulle inte kunna ta betalt utan kontanter. Det visar en under­sökning som Små­företagarnas Riks­förbund gjort bland sina 20 000 medlemmar.

Organisationen har mötts av en allt stridare ström av frågor kring de växande problemen då banker av­skaffar kontant­hanteringen. Ett av problemen är hur dags­kassan förvaras mellan insättningarna.

– Många berättar att de inte har möjlig­het till dagliga in­sättningar av sin dags­kassa efter­som banken slutat med kontant­hantering, det görs nu kanske någon gång i veckan, i vissa områden i landet kan man ha tio mil till närmaste ställe där pengarna kan sättas in, säger Wiggo Lindgren, förbunds­jurist på Små­företagarna.

Tvärtemot vad före­språkarna för betal­kort och andra digitala lösningar hävdar förklarar också före­tagarna i enkäten att 85 procent av deras kunder också vill kunna betala kontant.

– Svaren visar ju på att bankernas inställning till kontanter är ett väldigt stort problem för våra med­lemmar som man måste göra något åt, säger Wiggo Lindgren.

Läs mer »

Ingen ränteförmån på s.k. förbjudna lån

 2015-05-19

Högsta förvaltnings­domstolen har beslutat att s.k. förbjudna lån som lämnats i strid med bestäm­melserna i bl.a. 21 kap. 1–7 §§ aktie­bolags­lagen och som beskattas i inkomst­slaget tjänst inte ska behandlas skatte­rättsligt som lån. Det saknas därför skäl att påföra skatte­pliktig ränte­förmån på det beskattade beloppet.

Läs mer »

Sverige förlorade postmomsmålet i EU-domstolen

 2015-05-19

Sverige förlorade postmomsmålet i EU-domstolen

Sverige förlorade i EU-domstolen gällande frågan om samhälls­omfattande post­befordran ska vara moms­fritt eller inte. EU-domstolen har nu avgjort frågan och fann att sådana post­tjänster ska vara moms­fria. Detta inne­bär att posten felaktigt debiterat moms på sina tjänster.

Den 10 mars 2014 väckte EU-domstolen talan mot Sverige, med grunden att Sverige inte tillämpar den moms­befrielse för vissa post­tjänster som stadgas i direk­tivet. Kommis­sionen menar att svensk rätt bryter mot direk­tivet efter­som Sverige tar ut moms på alla post­tjänster, även samhälls­omfattande sådana.

Särskilt för företag eller föreningar utan full avdrags­rätt har avgörandet betydelse. För dessa företag är ingående moms helt eller delvis en kostnad. De har därmed haft kostnader som inte annars skulle upp­stått eftersom momsen, enligt dagens dom, påförts felaktigt.

Läs mer »

Reglerna om personligt betalningsansvar ska ses över

 2015-05-19

Riksdagen har get regeringen i uppdrag att se över reglerna för så kallat före­trädar­ansvar (personligt betalnings­ansvar). Före­trädar­ansvar inne­bär att en före­trädare för en juridisk person, till exempel ett aktie­bolag, kan bli personligt betalnings­ansvarig för obetalda skatter och avgifter på bolagets skatte­konto. Oftast är den eller de personer som sitter i styrelsen före­trädare.

Enligt beslutet ska regeringen i över­synen också under­söka om dagens regler tillämpas för hårt och om de bör ändras för att öka rätts­säker­heten och förut­säg­bar­heten, förbättra villkoren för företag och minska riskerna för att livs­kraftiga företag avvecklas i onödan.

Läs mer »

Förslag på området för skattetillägg och skattebrott

 2015-05-19

Förslag på området för skattetillägg och skattebrott

I en lagråds­remiss från regeringen före­slås för­ändringar av reglerna om skatte­tillägg och skatte­brott för att stärka rätts­säker­heten i skatte­förfarandet, bl.a. med beaktande av Europa­konventionen om de mänskliga rättig­heterna. Förändringarna gäller systemet med skatte­tillägg och skatte­brott samt frågor om normalt till­gängligt kontroll­material.

I lagrådsremissen föreslås huvudsakligen följande:

  • En spärreglering införs som inne­bär att åklagaren inte får inleda en skatte­brotts­process om Skatte­verket dess­förinnan har beslutat om skatte­tillägg gällande samma fråga och samma person. Omvänt får inte Skatte­verket besluta om skatte­tillägg om åklagaren har inlett en skatte­brotts­process.
  • Ett samlat sanktions­förfarande i en dom­stol införs: allmän dom­stol ska i sam­band med skatte­brotts­processen kunna besluta om även skatte­tillägg.
  • Reglerna om åtals­prövning i skatte­brotts­lagen justeras.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Läs mer »

Innovationscheckar från VINNOVA

 2015-05-19

Innovationscheckar från VINNOVA

Nu kan företag söka innovations­checkar som Almi distri­buerar åt VINNOVA. Checken på max 100 000 kronor får användas till innovations­projekt i tidiga utvecklings­faser, eller till ut­arbetande av en affärs­strategi för hantering av före­tagets immateriella tillgångar.

Mer information om innovations­checkarna finns på Almis webbplats.

Läs mer »

Ja till sänkta socialavgifter för unga

 2015-03-26

Ja till sänkta socialavgifter för unga

I dag finns en ungdoms­rabatt som inne­bär att social­avgifterna för personer som inte har fyllt 26 år bara är en fjärde­del av ordinarie avgifter, med undan­tag för ålders­pensions­avgiften. Men nu har riks­dagen sagt ja till regeringens förslag att social­avgifterna ska sänkas ytter­ligare för ung­domar som inte har fyllt 23 år.

Beslutet inne­bär att bara ålders­pensions­avgiften på drygt 10 procent kommer att betalas för den som är under 23. Den ungdoms­rabatt av social­avgifterna som finns i nuläget för personer som har fyllt 25 år, men inte 26, tas däremot bort helt.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2015.

Läs mer »

Mer trygghet och bättre socialförsäkring

 2015-03-26

Mer trygghet och bättre socialförsäkring

Den parlamen­tariska social­försäkrings­utredningen har nu lämnat sitt slut­betänkande, Mer trygg­het och bättre försäkring till regeringen. I den föreslår man en rad förändringar i sjuk­försäkringen inklusive stödet för åter­gång i arbete, i arbets­skade­försäkringen och i arbets­lös­hets­försäkringen.

Syftet är att värna förtroendet för social­försäkringarna och göra försäkringarna lång­siktigt håll­bara. Betänkandet inne­håller ett 50-tal förslag i nuvarande försäkringar samt förslag till inriktning av det fortsatta reform­arbetet.

Läs mer »

”Viktiga förbättringar av företagares sociala skydd”

 2015-03-26

Viktiga förbättringar av företagares sociala skydd

Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist lyfter fram flera positiva förslag ur företagar­synpunkt i den parlamen­tariska social­försäkrings­utredningen. Det viktigaste förslaget ur företagar­perspektiv är att företagare med aktie­bolag ska ges samma sociala skydd under ett upp­byggnads­skede som de med enskild firma har idag. Även förslaget om en över­gång till historisk inkomst som grund för social­försäkringarna välkomnas, då det ger en mer rätt­visande bild av företagares inkomster.

– Kommittén har lyssnat på Före­tagarnas syn­punkter och för­eslår nu flera viktiga reformer för att öka företagares sociala trygg­het. Små­företagen skapar idag fyra av fem jobb och att förbättra det sociala skyddet vid sjuk­dom, föräldra­skap och arbets­löshet är viktigt för att fler ska våga starta och utveckla sina företag, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Den tidigare kontroversiella frågan om månads­uppgifter, som stoppades efter en kampanj anförd av Företagarna, får nu en väsentligt mindre proble­matisk och för företagare enklare lösning. Genom införande av e-inkomst ska inkomst­uppgifter lämnas månads­vis, men utan den omfattande regel­börda, med krav på periodi­sering, som kommittén tidigare varit inne på. E-inkomsten före­slås ersätta arbets­givar­deklaration och kontroll­uppgifter, vilket inne­bär en måttlig ökning av regel­bördan för små­företag och e-deklarationen föreslås inte heller tidigare­läggas jämfört med dagens arbets­givar­deklaration.

– Det är en klar fram­gång för Företagarna att kommittén nu före­slår ett enkelt system för att redovisa inkomster på individ­nivå. Företagare med elektroniska löne­system kommer sanno­likt inte att märka av någon ökad regel­börda alls och för dem utan sådana system kommer ökningen att vara mycket begränsad. Om man till det lägger att före­tagare genom e-inkomst får bättre socialt skydd genom bättre grund för att beräkna SGI, så är det samman­taget en för­bättring säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Läs mer »

Anstånd med betalning i tryckerimomsärenden

 2015-03-26

Anstånd med betalning i tryckerimomsärenden

Skatteverket kommer efter ansökan att medge tryckeri­kunder anstånd med betalning av den mer­värdes­skatt och ränta som ska betalas på grund av följd­ändrings­beslut. Anstånd med­ges till dess att det civil­rättsliga rätts­läget mellan kunderna och tryckerierna har blivit klar­lagt och – om det senare fast­slås att kunderna inte kan kräva tryckerierna på betalning – till dess att Skatte­verket har sett över på vilket sätt de kan hantera situationen.

Bakgrunden är ett par domar som nyligen meddelats. Nyköpings tings­rätt meddelade i dom den 3 mars 2015 att den ingående mer­värdes­skatt som Skatte­verket genom följd­ändrings­beslut krävt tillbaka från kunden inte på civil­rättslig grund kan åter­krävas av den leverantör som erhållit åter­betalning av mer­värdes­skatt från Skatte­verket. I domen anges att det visser­ligen finns en kammar­rätts­dom, men att den saknar laga kraft. Dess­utom anges att det inte skett en förmögen­hets­förskjutning till nack­del för köparen.

I en slutlig skilje­dom som meddelades den 5 mars 2015 i ett liknande tryckeri­moms­ärende har skilje­nämnden gjort bedömningen att det bolag som erhållit åter­betald mer­värdes­skatt från Skatte­verket inte är skyldigt att på civil­rättslig grund åter­betala skatten till det bolag som nu krävs på mot­svarande skatt.

Läs mer »

Uppmuntra dina anställda till skattefri motion

 2015-03-26

Uppmuntra dina anställda till skattefri motion

Vid den här tiden på året kan nyårs­löftena ha havererat för länge sedan. Men du som arbets­givare har möjlig­het att upp­muntra dina anställda att ta nya tag om sina nyårs­löften om ett mer hälso­samt liv med mer träning på schemat. Som arbets­givare kan du erbjuda dina anställda skatte­fri motion och annan frisk­vård.

En förutsättning för skatte­frihet är att den fria motionen riktar sig till alla anställda oavsett anställnings­form, därmed inne­fattas även t.ex. viss­tids­anställda och vikarier. Frisk­vårds­aktiviteterna måste dess­utom vara av enklare slag och av mindre värde.

Läs mer »

Enklare att registrera aktiebolag

 2015-03-26

Enklare att registrera aktiebolag

När du väl bestämt dig för att starta ett aktie­bolag vill Bolags­verket att det ska vara smidigt att anmäla företaget på verksamt.se. Det ska gå snabbt, kännas tryggt och vara enkelt. Därför lanserar de nu ett enklare sätt att anmäla ditt aktie­bolag som de kallar Enkel anmälan.

I den enkla anmälan är de uppgifter som många upplever som svåra redan ifyllda. Bak­grunden är att Bolags­verket har granskat sina register och sett att 65 procent av alla aktie­bolag gör samma val när de startar sitt företag. Det gäller till exempel uppgifter om aktie­kapital, bestämmelse om revisor och vem som ska vara stiftare och aktie­ägare.

– Med den kunskapen skapade vi Enkel anmälan, och samtidigt halverade vi antalet upp­gifter som du själv ska fylla i, säger Sofia Eriksson, koordinator för e-tjänster på Bolags­verket.

Läs mer »

Redovisningscentraler för taxitrafik

 2015-03-26

Redovisningscentraler för taxitrafik

Från och med den 1 januari 2016 kommer du som har tillstånd att driva taxi­verksam­het att behöva föra över uppgifter från varje fordons taxa­meter, tråd­löst och digitalt, till en så kallad redovisnings­central.

Från redovisnings­centralen förs upp­gifterna sedan över till Skatte­verket, när Skatte­verket begär det. Avsikten med redovisnings­centralerna är att bidra till konkurrens på lika villkor och ge en bättre fungerande taxi­näring.

Läs mer »

Ny bilförmånsberäkning

 2015-03-26

Ny bilförmånsberäkning

Nu finns en mobil­anpassad version av e-tjänsten Bil­förmåns­beräkning på Skatte­verkets webb­plats. Förutom att tjänsten mobil­anpassats har den även fått en fräschare design och utformats mer pedagogisk.

I tjänsten kan du räkna ut bil­förmån gällande din tjänste­bil som du även använder privat.

Läs mer »

Riksbanken sänkte reporäntan till -0,25 procent

 2015-03-26

Riksbanken sänker reporäntan till -0,25 procent

Enligt Riks­banken finns det tecken på att inflationen har bottnat och är på väg upp, men den senaste tidens för­stärkning av kronan riskerar att bryta den trenden.

För att under­stödja upp­gången i inflationen har Riks­bankens direktion beslutat att göra penning­politiken ännu mer expansiv genom att sänka repo­räntan med 0,15 procent­enheter till –0,25 procent och även köpa stats­obligationer för 30 miljarder kronor.

Dessa åtgärder och bered­skapen att snabbt göra mer under­stryker att Riks­banken värnar inflations­målets roll som nominellt ankare för pris- och löne­bildningen.

Läs mer »

Avdrag för reparation och underhåll av inventarier

 2015-03-26

Enligt inkomst­skatte­lagen får utgifter för reparation och under­håll av inventarier dras av omedel­bart. Enligt ett ställnings­tagande från Skatte­verket krävs det i sådant fall att utgifterna har kostnads­förts i räken­skaperna. Har detta inte gjorts ska utgifterna i stället dras av genom värde­minsknings­avdrag.

Frågeställningen är om ordet ”får” i bestämmelsen medör att det finns en val­fri­het för rätten till omedel­bart avdrag oavsett hur utgiften har behandlats i räken­skaperna? Påverkas svaret av om räken­skaps­enlig avskrivning eller rest­värdes­avskrivning används vid beräkning av värde­minsknings­avdrag på inventarier?

Frågan har upp­kommit bl.a. med anledning av införandet av Bokförings­nämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Års­redovisning och koncern­redovisning (K3). Principerna i K3 för s.k. komponent­avskrivning av materiella anläggnings­tillgångar kan med­föra att utgifter som tidigare kan ha kostnads­förts direkt nu redovisas som till­gångar. Detta kan gälla till­gångar som skatte­mässigt utgör såväl inventarier som byggnads- och mark­inventarier.

Läs mer »

Även unga under 20 år bör kunna få starta-eget-bidrag

 2015-03-26

Även unga under 20 år bör kunna få starta-eget-bidrag

Riksdagen uppmanar regeringen att arbeta för att unga under 20 år ska kunna få bidrag för att starta eget företag.

Enligt arbets­marknads­utskottet, som förberett ärendet, är ett eget företag för många unga en väg in på arbets­marknaden. Genom att starta eget företag skulle dessa ung­domar enligt utskottet inte bara skapa jobb åt sig själva utan också åt andra. Därför bör även unga under 20 år få möjlig­het att få stöd till start av närings­verksamhet.

Läs mer »

Ändrade socialavgifter för unga

 2015-02-18

Ändrade socialavgifter för unga

Riksdagen har tidigare beslutat att regeringen ska åter­komma med förslag om en ytter­ligare sänkning av social­avgifterna för ungdomar under 23 år och slopad ned­sättning för personer som fyllt 25 år. Regeringen har nu över­lämnat en proposi­tion till riks­dagen med förslag i enlig­het med riksdags­beslutet.

Förslaget innebär att för personer under 23 år ska endast 10,21 procent ålders­pensions­avgift betalas. Personer som fyllt 25 år får inte längre minskade social­avgifter, medan de mellan 23 och 25 år får samma ned­sättning som i dag.

Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2015.

Läs mer »

Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande

 2015-02-18

Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande

Finansdepartementet har remitterat en prome­moria med förslag om slopad avdrags­rätt för privat pensions­sparande från och med 2016. I budget­proposi­tionen för 2015 sänktes den fasta delen av avdraget för privat pensions­sparande från 12 000 kronor per år till 1 800 kronor. Samtidigt aviserade regeringen att pensions­spar­avdraget bör slopas helt från och med 2016.

I promemorian före­slås därför att rätten att göra avdrag för premier för pensions­försäkring och inbetalningar på pensions­spar­konton (pensions­spar­avdrag) med ett fast belopp om 1 800 kronor per år ska slopas. Enligt förslaget ska dock anställda som helt saknar pensions­rätt i anställning eller skatt­skyldiga som har inkomst av aktiv närings­verksamhet även fortsättnings­vis kunna göra avdrag.

För att förenkla möjlig­heterna att avveckla små sparanden före­slås i promemorian att belopps­gränsen för åter­köp av pensions­försäkring och för­tida avslut av pensions­spar­konto utan Skatte­verkets med­givande ska höjas till ett pris­bas­belopp.

Lag­ändringarna före­slås träda i kraft den 1 januari 2016.

Läs mer »

Utökad granskning av 3:12-reglerna

 2015-02-18

Utökad granskning av 3:12-reglerna

Regeringen har beslutat att utöka upp­draget kring utredningen om över­syn av beskattning vid ägar­skiften i fåmans­företag. Den ursprungliga utredningen var tänkt att kart­lägga och analysera den fem­åriga karens­regeln i inkomst­skatte­lagen och analysera om en neutral beskattning ska göras vid ägar­skiften inom respektive utom när­stående­kretsen.

Den 15 januari 2015 beslutade regeringen att upp­draget skulle ändras och tiden förlängas. Det huvud­sakliga syftet med direktivet, för­utom en över­syn av beskattning vid ägar­skiften i fåmans­företag, är möjlig­heterna till inkomst­omvandling i 3:12-reglerna. Grunden i nuvarande regler är att inkomsterna från fåmans­företag ska beskattas i både inkomst­slaget tjänst och kapital. Uppdraget ska redovisas i sin helhet den 1 september 2016.

Det står i direktivet att utredningen ska lämna förslag till de förändringar av 3:12-reglerna som man tycker är lämpliga för att begränsa skatte­mässig inkomst­omvandling. En utgångs­punkt för upp­draget är enligt regeringen att de förslag som utredningen lämnar samman­taget inte ska med­föra minskade utan ökade skatte­intäkter.

Enligt en bedömning från Grant Thornton verkar regeringen anse att nuvarande regler har blivit för bra för fåmans­företagare, vilket leder till en inkomst­omvandling från inkomst­slaget tjänst till kapital. De ser en risk att utredningen kommer med förslag som leder till lägre gräns­belopp och/eller en högre skatte­sats för inkomster som beskattas inom gräns­beloppet.

Läs mer »

Negativ reporänta och köp av statsobligationer

 2015-02-18

Negativ reporänta och köp av statsobligationer

Riksbanken sänker repo­räntan till -0,10 procent, köper stats­obligationer för 10 miljarder och har bered­skap att snabbt göra mer.

Det finns tecken på att den under­liggande inflationen har bottnat men om­världen är nu mer osäker och det ökar risken för att inflationen inte stiger till­räckligt snabbt. Riks­bankens direktion har därför beslutat att göra penning­politiken mer expansiv genom att sänka repo­räntan med 0,10 procent­enheter till -0,10 procent (negativ ränta) och justera ner ränte­banan något. Samtidigt åter­ställs räntorna på de fin­justerande transak­tionerna i Riks­bankens ränte­styrnings­system till repo­räntan +/- 0,10 procent­enheter.

Riksbanken kommer dess­utom att köpa stats­obligationer för 10 miljarder kronor. Dessa åtgärder och bered­skapen att snabbt göra mer under­stryker att Riks­banken värnar inflations­målets roll som nominellt ankare för pris- och löne­bildningen.

Läs mer »

Skattekonsekvenser av negativ reporänta

 2015-02-18

Skattekonsekvenser av negativ reporänta

Skatteverkets har i ett ställnings­tagande besvarat frågor om negativ ränta på inlånings­konto samt investerings­spar­konto.

Om en bank väljer att ta ut en avgift (negativ ränta) av en kund för dennes inlånings­konto anser Skatte­verket att denna avgift inte är avdrags­gill.

Skatte­verket anser vidare att schablon­intäkten på ett investerings­spar­konto och avkastnings­skatten på en kapital­försäkring blir noll kronor om stats­låne­räntan skulle vara negativ den 30 november året innan inkomst­året.

Läs mer »

Ny EU-moms hotar småföretag

 2015-02-18

Ny EU-moms hotar småföretag

En hel rad små svenska it-företag kommer att få svårt att överleva på grund av nya EU-moms­regler. Många företag vet inte ens om det, menar Anders Ydstedt, som driver företaget Rymdweb. “För vår del inne­bär för­ändringen att vi tvingas tacka nej till alla privat­kunder från andra EU-länder än Sverige”, säger han.

Den 1 januari 2015 infördes nya moms­regler för digitala tjänster inom EU som inne­bär att företag som säljer appar, spel, e-böcker eller andra tjänster online till privat­personer måste se till så att momsen betalas in i det land där kunden bor, och inte som tidigare där företaget har sitt huvud­säte. Alla som säljer sådana tjänster blir tvungna att ta reda på varifrån kunderna kommer och administrera detta. Det spelar ingen roll om det bara handlar om några enstaka recept, foton eller låtar, proceduren gäller alla. Företag som säljer via marknads­platser som iTunes med flera behöver dock inte hantera detta själva, det gör handels­platsen.

Förutom att företagen måste hålla koll på aktuella moms­satser i varje land så måste företagen kunna styrka samtliga kunders hem­vist genom minst två verifikationer. Dessutom måste upp­gifterna lagras i tio år för bokföringens skull. Administra­tionen riskerar att bli över­mäktig för många små it-företag.

Rymdweb, som säljer domän­namn och har kunder över hela världen, är ett av företagen som drabbas. De funderar nu på att tacka nej till samtliga privat­kunder från andra EU-länder än Sverige.

– Administra­tionen blir för tung. Vi vet ju sällan mycket mer om våra kunder än att de vill ha en domän. Vi skulle behöva lägga till 17 rader i våra system för att klara av kraven. Det är ungefär som att en kiosk­ägare helt plötsligt skulle tvingas kräva legitima­tion och en massa person­uppgifter från alla kunder som köper glass, säger Anders Ydstedt, delägare i Rymdweb.

Läs mer »

Sex av tio regeländringar tar inte hänsyn till företag

 2015-02-18

Sex av tio regeländringar tar inte hänsyn till företag

Regelrådet har presenterat sin rapport om hur konse­kvenserna för företag utreds när nya regler skapas. I endast 39 procent av förslagen har de utretts i till­räcklig omfattning, skriver tre ledamöter i rådet i en debatt­artikel på di.se.

Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende gransknings­organ. En av rådets viktigaste uppgifter är att granska om konse­kvenserna för företag är till­räcklig utredda vid förslag till nya eller ändrade regler.

Efter sex års verksam­het som en statlig kommitté konstaterar Regel­rådet att utvecklingen inte har gått i önskvärd riktning. I endast 39 procent av förslagen till nya eller ändrade regler har konse­kvenserna för företag utretts i till­räcklig om­fattning. Därmed riskeras att reglers negativa effekter för företag under­skattas och att företagens kostnader blir onödigt höga.

Trots insatser i form av Regel­rådets yttranden, årliga rapporter till regeringen, utbildningar och stöd till regel­givare samt andra kommunika­tions­insatser har rådet inte kunnat se ett för­bättrat resultat. Kraft­tag krävs för att ändra utvecklingen. I slut­rapporten lämnar Regel­rådet tre konkreta rekommenda­tioner till regeringen, bl.a. att införa en stopp­funktion med obliga­torisk åter­remittering till Regel­rådet vid under­känd konsekvens­utredning.

Läs mer »

Detta granskar Skatteverket i årets kontroller

 2015-02-18

Detta granskar Skatteverket i årets kontroller

I år kommer Skatte­verket att särskilt granska tjänster med kontant­handel, vård­företag, gräns­över­skridande handel samt rot- och rut­arbete i vissa branscher.

– Vi ser i våra under­sökningar att för­troendet för skatte­systemet är högt. Att det finns en bred vilja att göra rätt för sig är grunden för att skatte­systemet fungerar. Men vi vet också att vi behöver en aktiv kontroll riktad mot de som av olika skäl inte betalar rätt skatt, säger Ingemar Hansson, general­direktör på Skatte­verket.

Läs mer »

Slopad skattereduktion för gåvor

 2015-02-18

Finans­departementet föreslår att skatte­reduktionen för gåvor till ideell verksamhet slopas.

I budget­propositionen för 2015 aviserade regeringen att skatte­reduktionen för gåvor till ideell verksam­het bör slopas från och med 2016. I en promemoria som nu skickats ut på remiss före­slås därför att skatte­reduktionen för gåvor och därmed också Skatte­verkets hantering med god­kännande av gåvo­mottagare ska slopas. Lag­ändringarna före­slås träda i kraft den 1 januari 2016.

Läs mer »

Skatteverket vill skärpa kraven på kassaregister

 2015-02-18

Skatteverket vill skärpa kraven på kassaregister

På uppdrag av regeringen har Skatte­verket utrett om utländska närings­idkare som inte har fast drift­ställe i Sverige bör omfattas av skyldig­heten att använda kassa­register.

Skatteverket hem­ställer att regeringen vidtar åtgärder för att ändra bestäm­melserna i skatte­förfarande­lagen så att även sådana utländska närings­idkare omfattas av kassa­register­skyldighet.

Skatte­verket hem­ställer även att undan­taget från kassa­register­skyldiget vid distans­avtal inskränks samt att utlämning av vara eller utförande av tjänst mot värde­bevis som en närings­idkare själv har ställt ut ska registreras i kassa­register.

Läs mer »

1,2 mdr till innovativa företag

 2015-02-18

1,2 mdr till innovativa företag

Almi lanserar ett nytt Tillväxt­lån för innova­tiva företag. Under en två­års­period kommer Almi att kunna låna ut 1,2 miljarder kronor till innova­tiva företag över hela Sverige. Tillväxt­lånet möjlig­görs genom ett garanti­avtal mellan Europeiska Investerings­fonden och Almi Företags­partner AB.

– Sverige blir nu ett av de första länderna i EU som har skrivit avtal med EIF om en garanti för det nya tillväxt­lånet till innova­tiva företag. Det betyder mycket för företagens möjlighet att expandera och ny­anställa. Sverige ska ha lägst arbets­lös­het i EU år 2020, och i det arbetet är de innova­tiva företagen oerhört viktiga, säger Mikael Damberg, närings- och innovations­minister.

Läs mer »

Aktiebolag får 559 i början av organisationsnumret

 2015-02-18

Fram till nu har nybildade aktie­bolag fått organisations­nummer som startar med 556. Dessa nummer­serier är nu slut och därför kommer aktie­bolag som startas från och med den 12 januari 2015 att få ett organisations­nummer som startar med 559.

Om du vill kontrollera om ett organisations­nummer finns registrerat kan du använda tjänsterna Närings­livs­registret och Sök Företags­fakta på Bolags­verkets webb­plats.

Läs mer »

Beräkna förmånsvärdet på din bil

 2015-02-18

Beräkna förmånsvärdet på din bil

Nu kan du räkna ut ditt bil­förmåns­värde för inkomst­året 2015. I Skatte­verkets e-tjänst kan du söka din bil antingen via bil­märket eller via modell­koden som finns i Skatte­verkets bil­listor.

Läs mer »

Här är Sveriges nya sedlar och mynt

 2015-02-18

Här är Sveriges nya sedlar och mynt

Riksbanken har visat upp Sveriges nya sedlar och mynt som kommer ut under 2015 och 2016. De har ett helt nytt utseende och det blir en ny valör: en 200-kronors­sedel. Senast Sverige fick en ny sedel­serie var för 30 år sedan. Dess­utom kommer en 2-krona att ges ut igen, för första gången sedan 1971. För första gången i svensk modern historia byts alla sedlar och mynt, utom 10-kronan.

De nya sedlarna är mindre än de nuvarande och har helt nya motiv. På framsidan finns några av Sveriges mest fram­trädande kultur­personlig­heter under 1900-talet. På bak­sidan finns natur- och miljö­motiv som har anknytning till personerna. Sedlarna har nya säker­hets­detaljer som ger ett bättre skydd mot för­falskningar. Det nya är att man ska vicka på sedeln för att kontrollera att den är äkta. Då finns bilder som skiftar färg och bilder som rör sig och växlar motiv.

De nya mynten blir mindre och väger hälften av de nuvarande. Dess­utom är de helt nickel­fria.

Fyra av de nya sedlarna, med valärerna 20, 50, 200 och 1 000, kommer i oktober i år. De resterande två, med valörerna 100 och 500, samt mynten med valörerna 1, 2 och 5 kommer i oktober 2016. De gamla sedlarna och mynten blir ogiltiga nio månader efter att de nya släppts, den 30 juni 2016 respektive den 30 juni 2017.

Läs mer »

Alliansens budget gäller nästa år

 2014-12-17

Alliansens budgetförslag gäller nästa år

Riksdagen har beslutat att Alliansens budget­förslag ska gälla för 2015 istället för regeringens förslag till budget. Det inne­bär färre skatte­ändringar än vad regeringen föreslog.

Bland regel­ändringar som ändå genom­förs nästa år finns sänkt avdrags­rätt för pensions­sparande och höjning av vissa punkt­skatter, exempel­vis på alkohol och tobak.

Nedan är några av regeringens förslag som inte kommer att genom­föras:

  • avtrappat jobb­skatte­avdrag,
  • förändrad skatt för pensio­närer,
  • begränsad upp­räkning av skikt­gränsen för statlig inkomst­skatt,
  • löne­skatt för äldre,
  • slopad ned­sättning av social­avgifter för unga,
  • slopad skatte­reduktion för läx­hjälp,
  • slopat avdrag för förvaltnings­avgifter,
  • höjd skatt på termisk effekt i kärn­krafts­reaktorer,
  • höjd skatt på natur­grus,
  • höjd skatt på bekämpnings­medel.

Läs mer »

Vad händer vid årskiftet?

 2014-12-17

Som följd av att Alliansens budget­motion vann majoritet i riks­dagen kan man fråga sig vad som gäller fr.o.m. den 1 januari 2015. Ernst & Young har på sin webb­plats samman­fattat vad som kan bedömas bli följden av detta, i fråga om skatter och avgifter.

Läs mer »

Tips till fåmansföretagaren inför årsskiftet

 2014-12-17

För dig som är fåmans­företagare har Grant Thornton samman­ställt ett antal tips inför 2015.

Läs mer »

Nu kan du förhandsbeställa Rätt-böckerna 2015

 2014-12-17

Nu kan du förhandsbeställa Rätt-böckerna 2015

Nu kan du beställa 2015 års utgåvor av de populära böckerna i Rätt-serien – Redovisa Rätt, Rätt Moms, Rätt Lön och Rätt Arbetsrätt. Böckerna säljs även i prisvärda paket för olika behov.

Böckerna levereras så snart de kommit till förlaget, beräknat till slutet av januari 2015.

Läs mer »

Fyll i sjuklönekostnader i arbetsgivardeklarationen

 2014-12-17

Fyll i sjuklönekostnader i arbetsgivardeklarationen

Från och med nästa år ska du ansöka om ersättning för dina anställdas sjuk­löne­kostnader via arbets­givar­deklarationen. Första gången blir i februari 2015 i arbets­givar­deklarationen för januari månad samma år. Skatte­verket meddelar sedan Försäkrings­kassan om dina sjuk­löne­kostnader och löne­kostnader.

I januari 2016 kommer Försäkrings­kassan att samman­ställa de uppgifter du har lämnat till Skatte­verket för att beräkna om du får till­baka pengar för 2015. Du som ska få till­baka pengar får dem under första halvåret 2016. Ersättningen sätts in på skatte­kontot.

Läs mer »

Nya regler för rot- och rututbetalningar

 2014-12-17

Fler uppgifter krävs för rot- och rututbetalning

Riksdagen har beslutat om nya regler för dig som utför rot- och rut­arbete. Från och med den 1 april 2015 ska du lämna in ansökan om utbetalning av rot- och rut­arbete elektroniskt. Dess­utom behöver din ansökan inne­hålla något fler uppgifter än idag.

– Vi vill att det ska bli rätt från början. Att få in mer upp­gifter direkt vid begäran om utbetalning kommer att under­lätta vårt arbete när vi ska kontrol­lera att allt stämmer, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert vid Skatte­verket.

Du registrerar din ansökan i Skatte­verkets e-tjänst Rot och rut där dina uppgifter kontrolleras omedel­bart så att din ansökan blir komplett och rätt summerad. Därmed får du en snabbare hand­läggnings­tid och utbetalning kan göras fortare än om du lämnar in ansökan via blankett. Tjänsten kräver svensk e-legitimation.

Enligt den nya lagen kommer du att behöva lämna in nya uppgifter som:

  • antalet arbetade timmar,
  • materialkostnader,
  • övriga kostnader för annat än hus­hålls­arbete och material samt
  • vilken typ av arbete du har utfört.

Om du nyligen har startat din verksam­het och inte har möjlig­het att redovisa elektroniskt, kanske det finns skäl för dig att bli befriad från att lämna ansökan via e-tjänsten. Du kommer att kunna ansöka om befrielse under högst sex månader senast den 30 april 2015.

Lagen gäller från och med den 1 januari 2015 och ska tillämpas på arbeten som betalas från och med den 1 april 2015.

Läs mer »

Nya momsregler för elektroniska tjänster vid årsskiftet

 2014-12-17

Nya momsregler för elektroniska tjänster vid årsskiftet

Från och med 1 januari 2015 gäller nya moms­regler för företag som säljer elektroniska tjänster, tele­kommunikations­tjänster eller sändnings­tjänster till privat­personer i andra EU-länder. I stället för att säljaren ska redovisa och betala moms på dessa tjänster i det egna landet ska momsen från års­skiftet betalas i det land där köparen finns.

Ett svenskt företag som säljer sådana tjänster till privat­personer i andra EU-länder redovisar och betalar idag moms till Skatte­verket. När de nya reglerna träder i kraft ska före­taget istället redovisa och betala moms för den för­säljningen i det land där köparen finns. Sam­tidigt kommer utländska säljare att betala moms i Sverige i de fall köparna finns här.

– Vårt intryck i dags­läget är att många berörda företag inte helt satt sig in i vad för­ändringen inne­bär för dem, säger Kerstin Alvesson, moms­expert på Skatte­verket.

De nya reglerna berör företag som exempel­vis till­handa­håller internet­uppkoppling, sänder TV eller har så kallade streaming­tjänster över EU-lands­gränser. Även företag som säljer appar, spel och andra elektroniska tjänster via egna sajter omfattas. Reglerna gäller när företaget säljer direkt till privat­personer i andra EU-länder och inte har ett fast etablerings­ställe i det land där köparen finns.

För att under­lätta hanteringen av momsen har EU tagit fram en gemen­sam e-tjänst kallad MOSS (Mini One Stop Shop), som finns på Skatte­verkets webb­plats. I tjänsten kan företag registrera sig på ett och samma ställe för moms i samtliga EU-länder. Företag som vill använda MOSS för moms­redovisning som avser första kvartalet 2015 behöver registrera sig innan års­skiftet.

– Tanken med MOSS är att det ska vara lätt att göra rätt. Vi hoppas att MOSS kommer att användas i stor ut­sträckning av de företag som omfattas av de nya moms­reglerna, säger Robert Persson, verksamhets­utvecklare på Skatte­verket.

Företag som säljer appar, spel och andra elektroniska tjänster via marknads­platser ska inte redovisa moms för den försäljningen i varje land där slut­kunderna finns. I de fallen räknas marknads­platsen som säljare enligt de nya reglerna och ansvarar då för moms­redovisningen.

Läs mer »

Momskonton vid import m.m.

 2014-12-17

Momskonton vid import m.m.

BAS kommer i konto­planen för 2015 att lägga in nya konton för bokföring av utgående moms vid import av varor. Det blir kontona 2615, 2625 och 2635 för skatte­satserna 25, 12 respektive 6 procent.

BAS har i sam­band med arbetet att ta fram nya moms­konton för import av varor sett över vilka konton som i övrigt behövs för redovisning av moms vid omvänd skatt­skyldig­het. I moms­deklarationen finns, utöver rutor för moms vid import av varor, endast en ruta för varje skatte­sats för utgående moms vid omvänd skatt­skyldig­het. Det inne­bär att det bara behövs ett konto för varje sådan ruta. Det blir kontona 2614, 2624 och 2634 för skatte­satserna 25, 12 respektive 6 procent.

På sin webb­plats har BAS publicerat ett pdf-dokument som samman­fattar för­ändringarna.

Läs mer »

Frågor & svar om redovisning i brf enligt K2

 2014-12-17

Frågor & svar om redovisning i brf enligt K2

Det kommer många frågor till FAR – bransch­organisation för redo­visnings­konsulter, revisorer och råd­givare – som berör redovisning av byggnad i en bostads­rätts­förening som väljer K2. De har samlat de vanligaste frågorna, som även har diskuterats i FARs policy­grupp för redo­visning, på sin webb­plats. Frågorna och svaren kan även vara tillämp­liga på andra företag med fastig­heter som tillämpar K2.

Läs mer »

Gratis handledning i bokföring

 2014-12-17

Att Föra Bok – gratis handledning i bokföring

Att Föra Bok är Bokförings­nämndens (BFN) hand­ledning i bok­föring. Den innehåller 32 full­matade A4-sidor med råd och tips till ny­startade före­tag om hur en väl­skött bok­föring bör se ut. Hand­ledningen tar upp nyttan av en budget, hur en verifikation ska se ut och ordnas, grunderna i den löpande bok­föringen, års­bokslut, års­redovisning med mera.

Hand­ledningen upp­daterades nyligen med de ändringar som följer av BFN:s senaste allmänna råd om bokföring.

Läs mer »

Räkenskapsenlig avskrivning vid övergång till K3

 2014-12-17

I ett ställnings­tagande besvarar Skatte­verket frågor om räken­skaps­enlig avskrivning vid över­gång till K3.

Det redovisade värdet av inventarier kan ändras p.g.a. en över­gång till Bokförings­nämndens allmänna råd 2012:1, Års­redovisning och koncern­redovisning (K3). Möjlig­heten att tillämpa räken­skaps­enlig avskrivning kan bi­behållas genom att justera ackumulerade avskrivningar över plan så att inven­tariernas ingående redo­visade värde, efter ackumulerade över­avskrivningar, efter över­gången till K3 mot­svarar det utgående värdet före över­gången.

En tillämpning av reglerna om över­avskrivningar i 18 kap 19 § inkomst­skatte­lagen, IL, är inte möjlig i detta fall.

Läs mer »

Snabbändrade regler om uttag i indirekt ägda handelsbolag

 2014-12-17

För att motverka risken för mycket stort skatte­bortfall har regeringen över­lämnat en skrivelse till riks­dagen med avisering om kommande ändringar i reglerna om uttags­beskattning. Med stöd av en särskild undantags­bestämmelse i regerings­formen ska förslagen i skrivelsen tillämpas redan från och med den 12 december 2014.

Förslaget inne­bär att reglerna om vad som ska avses med ett uttag i närings­verksam­het ändras så att det klart fram­går att med uttag avses även över­låtelser från ett handels­bolag som den skatt­skyldige indirekt är del­ägare i, till exempel genom ett eller flera andra handels­bolag.

Skälet till att regeringen valt att snabb­ändra reglerna är att det i när­tid kommer ett avgörande i frågan från Högsta förvaltnings­domstolen. Om dom­stolen delar under­rätternas bedömning att det saknas lag­stöd för att uttags­beskatta över­låtelser från indirekt ägda handels­bolag upp­står ett rätts­läge där ett handels­bolag efter några enkla transaktioner kan tömmas på till­gångar utan beskattnings­konsekvenser. De fulla effekterna av ett sådant rätts­läge är svåra att över­blicka men det står klart att det skulle inne­bära en betydande risk för ett mycket stort skatte­bortfall.

Läs mer »

Ragga kapital på nätet

 2014-12-17

Ragga kapital på nätet

Det finns alternativ för företagare som behöver finansiering men fått nobben av banken och risk­kapital­bolagen. Crowd­funding och nät­utlåning öppnar upp för nya möjlig­heter.

Halmstads­företaget Elinnova­tion som tagit fram mer pålitliga brand­varnare har fått cirka 200 000 kronor från 26 investerare genom crowd­funding. Stockholms­företaget SMSgrupp, som utvecklar tjänster för grupp­kommunikation via mobilen, tog i fjol in tio miljoner kronor på samma sätt. Båda genom svenska platt­formen Fundedbyme – störst i Sverige. Intresset för crowd­funding har exploderat.

Utlåning via nätet är ett annat alternativ till bank­finansiering. Toborrow är en ny marknads­plats där företag i behov av pengar kan låna av finansiärer utan mellan­händer. Något riktigt bra svenskt namn finns inte på företeelsen som på engelska ibland går under beteckningen Peer to peer lending (p2p). Uppstickar­förlaget Hoi i Helsing­borg har nyligen lånat 800 000 kronor via Toborrow. Ett annat exempel är Atsoko, som säljer smink för mörk­hyade kvinnor.

Läs mer »

Statslåneräntan 0,90% den siste november

 2014-12-17

Riksgälds­kontoret har fast­ställt stats­låne­räntan per den 30 november 2014 till 0,90 procent. Det torde vara den lägsta nivå som stats­låne­räntan per 30 november någonsin legat på.

Statslåne­räntan (SLR) används som bekant i en mängd olika skatte­samman­hang, exempelvis:

  • Årets gräns­belopp 2015 i fåmans­företag, SLR + 9 procent­enheter = 9,9 %.
  • Uppräknat, sparat gräns­belopp 2015 i fåmans­företag, SLR + 3 procent­enheter = 3,9 %.
  • Den ränte­relaterade delen vid beräkning av bil­förmån, 75 % av SLR = 0,675 %.
  • Beräkning av schablon­intäkt på avsatta periodiserings­fonder, 72 % av SLR = 0,648 %.
  • Beräkning av schablon­skatt/­avkastnings­skatt på investerings­spar­konto/­kapital­försäkring, 30 % av SLR 30/11 året före beskattnings­året.

Läs mer »

Sluta ducka för pensionen

 2014-12-17

 Sluta ducka för pensionen

Hur rik eller fattig blir du som pensionär? Låt 2015 bli året då du slutar ducka för den ständigt spökande pensions­frågan.

Många stoppar huvudet i sanden när det handlar om pension, trots att ett aktivt pensions­val kan påverka hur stor skillnaden mellan din lön och fram­tida pension blir. I dag ser skräm­mande få små­företagare över sin pension, en majoritet vet inte ens hur pensions­systemet fungerar.

– Det kan handla om att de tror att det fungerar på samma sätt som för anställda – det gör det inte – eller så litar de blint på att revisorn ska ha koll på alterna­tiven. Revisorn fokuserar ofta bara på att se till att du får en rimlig lön eller bunkrar upp kapital i före­taget, säger Jonas Emilsson vid Garant Pensions­rådgivning.

En av de vanligaste missarna bland företagare är att blanda ihop före­tagets ekonomi med den privata, och därmed också pensionerna. Eller så sparar man redan privat till pensionen men känner inte till vad man kan göra via företaget.

Läs mer »

Momsberäkning vid import

 2014-12-17

Momsberäkning vid import

Från och med den 1 januari 2015 ska den som är registrerad till mer­värdes­skatt redovisa momsen vid import i mervärdes­skatte­deklarationen. I ett ställnings­tagande redo­gör Skatte­verket för hur beskattnings­underlaget ska beräknas och vad som ska ingå i underlaget.

Enligt huvud­regeln består beskattnings­underlaget vid import av:

  • det tullvärde som fast­ställs av Tull­verket,
  • tull och andra statliga skatter eller avgifter utom mer­värdes­skatt samt
  • bikostnader som provisions-, emballage-, transport- och försäkrings­kostnader fram till den kända bestämmelse­ort dit varan transporteras.

Med känd bestämmelse­ort avses första bestämmelse­ort i Sverige eller den sista ort i Sverige eller i annat EU-land som anges i den internationella frakt­handlingen. Om upp­gift om en bestämmelse­ort i Sverige helt saknas i frakt­handlingen ska den ort i Sverige där första om­lastning görs anses vara den kända bestämmelse­orten.

Alla bikostnader ska ingå som avser den importerade varan och som upp­kommer efter det att varan kommit fram till införsel­platsen men innan och fram till att varan anländer till den sista ort som fram­går av frakt­handlingen.

Beskattnings­underlaget måste bestämmas för varje skatte­sats. När bikostnader är gemen­samma för en sändning som ska beskattas efter olika skatte­satser anser Skatte­verket att bikostnaderna ska följa samma fördelning som tillämpas av Tull­verket vid beräkning av tull­värdet. Den så kallade CIF-faktorn kan användas vid för­delning.

För varor som åter­importeras till EU efter att ha bearbetats eller reparerats i ett land utanför EU finns sär­skilda regler om hur beskattnings­underlaget ska beräknas. Avsikten med reglerna är att undvika att det som tidigare beskattats inom EU ska beskattas vid åter­importen. Det är förädlings­värdet, d.v.s. bearbetnings-, transport- och övriga kostnader som ska beskattas.

Läs mer »

Restaurangens egna lunchkuponger behöver inte registreras i kassaregister

 2014-12-17

Restaurangens egna lunchkuponger behöver inte registreras i ett kassaregister

Tillhandahållande av lunch mot kuponger, som ett företag självt ställt ut, utgör ingen ytter­ligare försäljning utöver den försäljning som skedde vid för­säljningen av kupongerna. Kupong­utnyttjandet som sådant behöver därför inte registreras i ett kassa­register. Det har Högsta förvaltnings­domstolen beslutat i en dom nyligen.

Bakgrunden är att ett restaurang­företag har sålt kupong­häften som ger kunderna rätt att mot en kupong erhålla en lunch. Vid för­säljningen av kupong­häftena har detta registrerats i ett kassa­register efter­som betalning har skett kontant eller med konto­kort. När företaget tillhanda­hållit en lunch mot en lunch­kupong har någon registrering inte gjorts i ett kassa­register.

Skatteverket påförde företaget en kontroll­avgift med 10 000 kronor för att sådana tillhanda­hållande inte registrerats i ett kassa­register. Förvaltnings­rätten i Stockholm undan­röjde den påförda kontroll­avgiften med motiveringen att försäljningen av kupong­häften och tillhanda­hållande av luncher mot lunch­kuponger utgör en försäljning. Kammar­rätten i Stockholm biföll dock Skatte­verkets över­klagande och påförde före­taget kontroll­avgift, som bestämdes till 2 500 kronor i enlig­het med Skatte­verkets yrkande.

Högsta förvaltnings­domstolen biföll slutligen före­tagets över­klagande och undan­röjde den kontroll­avgift som påförts. I domen konstaterar man att i målet är det fråga om en kupong som har ut­ställts av mottagaren själv och som inte kan lösas in av denne. Köp av ett häfte kuponger utgör en förskotts­betalning av det antal luncher som kupongerna avser. Varje kupong tjänar endast som bekräftelse på att mottagaren av kupongen redan har fått avsedd betalning. Samman­fattningsvis uttalade Högsta förvaltnings­domstolen att tillhanda­hållandet av en förskotts­betald lunch mot en kupong av detta slag inte är att betrakta som ytterligare en försäljning och utlöser därmed inte på den grunden någon registrerings­skyldighet i kassa­register.

Läs mer »

Mindre ändring i K3-regelverket

 2014-12-17

Bokförings­nämnden (BFN) beslutade den 17 november 2014 om ändringar i K3-regel­verket Års­redovisning och koncern­redovisning. Ändringen inne­bär att undan­taget i punkt 1.3 tredje stycket, att mindre företag med annan associations­form än aktie­bolag eller ekonomisk förening inte behöver tillämpa K3, inte ska gälla om företaget är moder­företag i en större koncern.

Läs mer »

Belopp för fria måltider 2015

 2014-12-17

Belopp för fria måltider 2015

Nu är förmåns­värdena för fria mål­tider fast­ställda för nästa år och de är något höjda jäm­fört med 2014. Värdet för fri frukorst är 43 kronor och för fri lunch eller middag är det 86 kronor. Helt fri kost, minst tre mål­tider, värderas till 21 5 kronor.

Dessa förmåns­värden ska användas när man beräknar skatte­avdrag och arbets­givar­avgifter för beskattnings­året 2015 som redovisas i deklarationen 2016.

Läs mer »

Skattefria julgåvor och julbord

 2014-12-17

Skattefria julgåvor och julbord

Julgåvor till anställda är skatte­fria för de anställda om värdet inte över­stiger 450 kronor inklusive moms. I värdet inräknas inte frakt­kostnader. Om värdet är högre blir gåvan skatte­pliktig från första kronan. Jul­gåvan får inte vara kontanter eller jäm­ställda betalnings­medel såsom check eller post­växel. Gåva i form av present­kort som inte kan bytas mot pengar kan vara skatte­fri. Läs mer om detta i Skatte­verkets ställnings­tagande beträffande present­kort i gåva till anställda.

Julgåvor till kunder är inte avdrags­gilla. Avdrag med­ges dock för enklare reklam­gåvor av för­hållande­vis obetydligt värde, om gåvorna antingen har direkt anknytning till före­tagets verksam­het eller är enklare present­artiklar. Gåvorna ska då lämnas till ett större antal personer/kunder för att vara avdrags­gilla. Läs mer i Skatte­verkets ställnings­tagande beträffande avdrags­ram för representa­tion och reklam­gåva. Avdrag med­ges även för gåvor till kunder i sam­band med representation, t.ex. vid en affärs­förhandling som sker i anslutning till jul­helgen. Avdrag med­ges med högst 180 kronor exklusive moms per person. Dyr­barare gåvor kan bedömas som muta.

Julbord (jul­måltider) för anställda är en skatte­fri förmån för de anställda om det är fråga om intern representa­tion, t.ex. en personal­fest. Arbets­givaren får avdrag för kostnad för högst två personal­fester per år. Avdrag med­ges för kostnad för måltid med 90 kronor exklusive moms per person. För kring­kostnader, exempelvis musik­underhållning, med­ges avdrag med 180 kronor exklusive moms per person. Avdrag med­ges även för kostnader för pensio­nerade anställda och anställdas familje­medlemmar som är med på festen.

Avdrag för julbord (jul­måltider) för kunder medges endast om det sker i anslutning till en affärs­förhandling. Avdrag med­ges med 90 kronor exklusive moms per person såsom för extern representation.

Läs mer »

Regeringen sänker sjuklönekostnaderna för företagen

 2014-10-29

Regeringen sänker sjuklönekostnaderna för företagen

I budgetpropositionen för 2015 stärker regeringen små­företagens skydd mot höga sjuk­löne­kostnader.

Regeringens förslag inne­bär att ersättningen för företagens sjuk­löne­kostnader differen­tieras. Företagen delas in i fem storleks­klasser utifrån sina totala löne­summor och ersättningen träder in tidigare för företag med lägre löne­summor. Därmed gynnas fram­för­allt små­företag.

Trots att de små företagen i genom­snitt har lägre sjuk­frånvaro har de större behov av ett skydd då de ofta har sämre förut­sättningar för att klara oförutsedda sjuk­löne­kostnader. Regeringen vill också göra det enklare för företagen och automatiserar därför skyddet mot höga sjuk­löne­kostnader. Det gör att företagen slipper komplicerade ansöknings­förfaranden.

– De små och medelstora företagen står för fyra av fem nya jobb i Sverige. Därför vill vi nu under­lätta för de mindre företagen genom att införa ett skydd som faller ut automatiskt, säger Mikael Damberg.

Det nya skyddet beräknas kosta 360 miljoner kronor per år, vilket är ungefär 300 miljoner kronor mer än utgifterna för det befintliga hög­kostnads­skyddet.

Läs mer »

Reducerat sjuklöneansvar – viktig seger för Företagarna

 2014-10-29

Reducerat sjuklöneansvar – viktig seger för Företagarna

Regeringen har presenterat ett förslag om att sänka små­företagens sjuk­löne­kostnader. En viktig seger för Företagarna.

Det är ett nytt hög­kostnads­skydd som gynnar små­företag och som betalas ut automatiskt. Det är identiskt med det förslag som föregående regering lade fram i somras och bygger på Företagarnas förslag om hur sjuk­löne­ansvaret bör minska.

För ett företag med fem anställda och 25 sjuk­dagar om året minskar sjuk­kostnaderna från 22 000 kronor till 10 000 kronor.

– Det är en viktig seger för små­företagare som står i bered­skap att ny­anställa och expandera sin verksam­het. Mer än var sjätte små­företagare har avstått eller senare­lagt en anställning på grund av de höga och osäkra sjuk­löne­kostnaderna, säger Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna.

Förslaget träder i kraft 1 januari 2015.

Läs mer »

Skatteverket tar över importmomsen från Tullverket

 2014-10-29

Skatteverket tar över importmomsen från Tullverket

Från och med den 1 januari 2015 ska du som är företagare och moms­registrerad i Sverige, redovisa och betala import­moms till Skatte­verket istället för till Tull­verket. Om du inte är moms­registrerad, eller om du är moms­registrerad men importerar en vara som ska användas endast för privat bruk, ska du istället vända dig till Tull­verket.

Syftet med förändringen är att förenkla hanteringen av import­momsen så att du som före­tagare slipper ligga ute med pengar i onödan.

Läs mer »

Nollränta ska få fart på Sverige

 2014-10-29

Reporäntan sänks till noll procent

Svensk ekonomi är relativt stark och konjunkturen fort­sätter att för­bättras. Men inflationen är för låg. Riks­bankens direktion har därför beslutat att penning­politiken behöver bli ännu mer expansiv för att inflationen ska stiga mot målet på 2 procent. Direktionen sänker repo­räntan med 0,25 procentenheter till noll procent och reviderar ned repo­ränte­banan påtagligt. Den nya repo­räntan gäller från den 29 oktober 2014.

Direktionen bedömer att repo­räntan behöver vara kvar på denna nivå tills inflationen tydligt tagit fart. Först i mitten av 2016 bedöms det vara lämpligt att långsamt börja höja räntan.

Läs mer »

Småföretagare blåsta på räntesänkningen

 2014-10-29

Småföretagare blåsta på räntesänkningen

Småföretagarna har ingen anledning att jubla när repo­räntan sänks till en historiskt låg nivå. Det menar Rebecca Källström, vice chefs­ekonom på Företagarna.

Företagarna har mätt medlems­företagens räntor för check­räknings­krediter sedan 2011 och ser två trender: För det första har låga räntor inte gjort det lättare att få företags­lån. För det andra är det de minsta företagen som drabbas hårdast då deras räntor sätts högre än stor­företagens.

– Bankerna tycks se företagens storlek som en risk­faktor. De verkar dra alla små­företag över en kam, säger hon.

Läs mer »

 








Edison Ekonomibrevet

Prenumerera gratis på Edison Ekonomibrevet

Du kan få ekonomi­nyheterna med e-post cirka varannan vecka.

Läs mer

Din e-post­adress:

 


RSS Ekonomibrevet Edisons Ekonomi­nyheter som RSS-flöde
 

   
   
 

Edison Solutions AB – Bokföringsprogram, faktureringsprogram och löneprogram 
 Överst på sidan

Copyright © 2015 Edison Solutions AB  |  Webbansvarig  |  Cookies  |  Länkar