Momsberäkning vid import

Från och med den 1 januari 2015 ska den som är registrerad till mer­värdes­skatt redovisa momsen vid import i mervärdes­skatte­deklarationen. I ett ställnings­tagande redo­gör Skatte­verket för hur beskattnings­underlaget ska beräknas och vad som ska ingå i underlaget.

Enligt huvud­regeln består beskattnings­underlaget vid import av:

• det tullvärde som fast­ställs av Tull­verket,
• tull och andra statliga skatter eller avgifter utom mer­värdes­skatt samt
• bikostnader som provisions-, emballage-, transport- och försäkrings­kostnader fram till den kända bestämmelse­ort dit varan transporteras.

Med känd bestämmelse­ort avses första bestämmelse­ort i Sverige eller den sista ort i Sverige eller i annat EU-land som anges i den internationella frakt­handlingen. Om upp­gift om en bestämmelse­ort i Sverige helt saknas i frakt­handlingen ska den ort i Sverige där första om­lastning görs anses vara den kända bestämmelse­orten.

Alla bikostnader ska ingå som avser den importerade varan och som upp­kommer efter det att varan kommit fram till införsel­platsen men innan och fram till att varan anländer till den sista ort som fram­går av frakt­handlingen.

Beskattnings­underlaget måste bestämmas för varje skatte­sats. När bikostnader är gemen­samma för en sändning som ska beskattas efter olika skatte­satser anser Skatte­verket att bikostnaderna ska följa samma fördelning som tillämpas av Tull­verket vid beräkning av tull­värdet. Den så kallade CIF-faktorn kan användas vid för­delning.

För varor som åter­importeras till EU efter att ha bearbetats eller reparerats i ett land utanför EU finns sär­skilda regler om hur beskattnings­underlaget ska beräknas. Avsikten med reglerna är att undvika att det som tidigare beskattats inom EU ska beskattas vid åter­importen. Det är förädlings­värdet, d.v.s. bearbetnings-, transport- och övriga kostnader som ska beskattas.

Läs mer (extern sida)